Ygemans skolpolitiska offensiv blottar regeringens svagaste punkt

När Anders Ygeman nu kliver fram som Socialdemokraternas främsta röst i skolpolitiken sker det i ett läge där regeringens utbildningslinje knakar i fogarna. Det är inte bara ett politiskt vägval som står på spel – utan själva riktningen för den svenska välfärdsmodellen.

Regeringen talar om ordning och reda, men undviker den fråga som alla seriösa forskare pekat ut i över tio år: skolmarknaden. De massiva skillnaderna mellan elever, mellan skolor och mellan kommuner fortsätter att växa. Lärare sliter med ökande arbetsbörda, medan världens mest avreglerade marknadsmodell i skolan fortsätter att generera miljardvinster åt skolkoncerner.

Det är just här Ygeman tar sin utgångspunkt. Hans budskap är enkelt, men kraftfullt: vi kan inte bygga en likvärdig skola om pengar försvinner i vinstuttag istället för att stanna hos eleverna.

Det är också här konflikten med regeringen blir som tydligast.

Två vägval — två helt olika framtider för svensk skola

Ygeman driver ett skolpolitiskt paket som handlar om att återupprätta likvärdighet och trygghet genom resurser, reglering och statligt ansvar. Det innebär vinstförbud, stopp för etableringar av nya koncernskolor och en omfördelning av resurser för att minska segregationen.

Regeringen gör motsatsen. M, KD, L och SD väljer att slå vakt om marknadssystemet, trots att det är just detta system som skapar de problem de säger sig vilja lösa. I stället för att ta tag i grundproblemen läggs fokus på disciplinåtgärder — mobilförbud, snabbare avstängningar, fler sanktioner. Åtgärder som i sig kan vara rimliga, men som inte löser bristen på lärare, för stora klasser eller den ökande ojämlikheten.

Det är symptomlindring istället för systemförändring.

Ett politiskt tomrum – som S nu fyller

Det är talande att Liberalerna, partiet som en gång pratade om att vara skolans främsta röst, nu är bakbundna av Tidöavtalet och SD:s intressen. I den öppningen kliver Socialdemokraterna in som det enda parti som tydligt utmanar marknadens dominans i skolan.

Ygeman har samtidigt en fördel som få andra S-profiler haft i skolpolitiken: han kombinerar systemkritik med ett tydligt fokus på resurser och trygghet. Det är en retorik som både lärare, kommuner och oroliga föräldrar känner igen sig i.

Och kanske viktigast: den går på tvärs mot regeringens berättelse.

När politiken ställs mot verkligheten

I grunden kokar allt ner till en enkel fråga: ska skolan vara en gemensam trygghetsinstitution – eller en marknad där barn konkurrerar om platser och koncerner maximerar sina vinster?

Regeringen har redan valt väg.

Ygeman pekar ut en annan.

Det är svårt att se en fråga som tydligare kommer att forma valrörelsen 2026.

Ygeman vs. Regeringen i skolpolitiken

Anders Ygeman / Socialdemokraterna

• Vill införa vinstförbud i skolan.
• Stoppa aktiebolag från att driva skolor.
• Införa etableringsstopp för nya vinstdrivande friskolor.
• Satsa 3,7 miljarder mer än regeringen på skolan.
• Minska skolsegregation genom ändrat skolval och mer statligt ansvar.
• Fokuserar på resurser, lärartäthet och likvärdighet.

Regeringen (M–KD–L med SD)

• Försvarar rätten till vinst i friskolor.
• Vill skärpa kontroll – men inte ändra marknadsmodellen.
• Prioriterar ordningsreformer: mobilförbud, avstängningar, disciplinära åtgärder.
• Behåller dagens skolval och kö-system.
• Tillför mindre resurser än S:s alternativ.