Vitboken som historisk uppgörelse – eller politisk rökridå?

Sverigedemokraternas vitbok om partiets historia, som officiellt släpps i dag, har väckt både beröm och oro – och reaktionerna visar att dokumentet blivit ett kraftfullt men också omstritt verktyg i partiets fortsatta politiska legitimering.

Boken, som sträcker sig från 1988 till 2010 och omfattar drygt 800 sidor, kartlägger hur en överväldigande majoritet av partiets grundare hade kopplingar till fascistiska och nazistiska rörelser. Forskarvärlden har till stora delar välkomnat dokumentet för dess omfattning och tydlighet.

– Det är ett gediget arbete som inte väjer för att redogöra för obehagliga fakta, säger idéhistorikern Christer Mattsson, verksam vid Segerstedtinstitutet.

Men bokens uppdragsgivare är just det parti som står i centrum för granskningen – och det har väckt farhågor om att syftet inte bara är historisk självrannsakan, utan även ett sätt att en gång för alla stänga dörren till partiets radikala rötter.

– Det riskerar att bli ett frikort. När SD får kritik för sina rötter kan de nu svara: "Det där har vi redan bett om ursäkt för", säger historikern Henrik Arnstad i en kommentar till Dagens ETC.

Partiledaren Jimmie Åkesson har i samband med publiceringen bett svenska judar om ursäkt för partiets tidiga antisemitism, vilket Judiska Centralrådet kallat "ett positivt steg". Samtidigt ifrågasätter kritiker om denna symboliska ursäkt åtföljs av reell förändringsvilja. Artiklar i bland annat Expressen och Flamman pekar på att SD:s retorik mot andra minoritetsgrupper – särskilt muslimer – fortfarande bär spår av samma världsbild som dominerade partiets tidiga år.

I partiets egna uttalanden har vitboken beskrivits som "transparent" men samtidigt som politiskt irrelevant för dagens SD. Den hållningen kritiseras nu för att trivialisera det som skulle vara en självkritisk bearbetning av ett högerextremt arv.

– Partiet talar om historien som något avslutat. Men det är inte upp till dem att avgöra vad som är politiskt relevant, säger Charlotte Wiberg i en analys för Expressen.

Sammantaget ger vitboken en ovanligt detaljerad bild av Sverigedemokraternas ideologiska ursprung – men öppnar samtidigt för nya frågor om hur ärligt partiet är i sin vilja att ta avstånd från den radikala nationalism som en gång definierade det.