Grönland säger ifrån – Trumps stormaktspolitik möter folkligt och europeiskt motstånd

När tusentals människor samlades på gatorna i Nuuk var det mer än en spontan protest mot ännu ett provokativt uttalande från Donald Trump. Demonstrationen blev i stället en tydlig markering mot en världsbild där stormakter åter gör anspråk på territorier – och där små nationers rätt till självbestämmande riskerar att reduceras till en förhandlingsfråga.

Budskapen i Grönlands huvudstad var ovanligt samstämmiga. "Greenland is not for sale", "Hands off Greenland" och den ironiska "Make America go away" sammanfattade en oro som delas långt utanför öns gränser. För grönländarna handlar det inte bara om retorik, utan om en reell rädsla för att Trumps ord bidrar till att normalisera tanken på att politisk och militär makt ger rätt till andras territorier.

En idé som aldrig försvann – men som nu hårdnat

Donald Trumps intresse för Grönland är välkänt. Redan 2019 väckte han internationell uppmärksamhet genom att öppet tala om att USA borde köpa ön. Då avfärdades utspelet som verklighetsfrånvänt och diplomatiskt klumpigt. Skillnaden i dag är tonläget. Där de tidigare uttalandena kunde tolkas som politisk excentricitet, uppfattas de nu som en del av ett bredare mönster där Trump ifrågasätter grundläggande principer i den internationella ordningen.

I sina senaste uttalanden har Trump kopplat Grönland till amerikanska säkerhetsintressen, naturresurser och geopolitik – ett språkbruk som för tankarna till 1800-talets maktpolitik snarare än till dagens folkrätt. Det är just denna logik som protesterna i Nuuk vänder sig emot: idén att strategisk betydelse trumfar demokrati.

Norden och Europa drar en tydlig gräns

Reaktionerna har varit snabba och ovanligt eniga. Grönlands politiska ledning har markerat att ön själv avgör sin framtid. Danmark har gjort klart att varje form av amerikanska anspråk är oacceptabla. Och från EU och flera nordiska regeringar har budskapet varit detsamma: Grönland är inte en bricka i ett stormaktsspel.

I Sverige har reaktionerna varit tydliga både politiskt och medialt. Tonläget i nyhetsrapportering, analyser och ledartexter präglas av oro för vad Trumps agerande betyder bortom Grönland. Frågan som återkommer är inte om USA "menar allvar", utan vad som händer med internationella normer om en ledande Nato-stat öppet börjar tala om territoriella övertaganden.

Mer än Grönland – en testfråga för folkrätten

Det som gör Grönlandsfrågan särskilt laddad är tajmingen. Världen präglas redan av krig, gränsrevisionism och stormakter som testar hur långt de kan gå. I det sammanhanget blir Trumps uttalanden inte isolerade, utan del av ett större mönster där folkrätten pressas från flera håll samtidigt.

För Europa – och inte minst för mindre stater – blir detta en testfråga. Om idén om territoriell integritet relativiseras när det passar en stormakt, urholkas den också när andra gör samma sak. Det är därför protesterna i Nuuk fått ett symbolvärde som sträcker sig långt bortom Arktis.

Ett folkligt nej till stormaktslogik

Demonstrationerna på Grönland visar att frågan inte kan reduceras till diplomatiska ordväxlingar. De är ett folkligt nej till att behandlas som ett objekt i andras säkerhetspolitiska kalkyler. Samtidigt är de en påminnelse till Europa om vad som står på spel: respekten för självbestämmande, demokrati och internationell rätt.

I den meningen handlar protesterna i Nuuk inte bara om Donald Trump. De handlar om vilken sorts värld som tillåts växa fram när makt åter ges före rätt.

Fakta & källor

• Rapportering från internationella nyhetsbyråer och europeiska medier om protesterna i Nuuk
• Svensk public service (SVT, Sveriges Radio) om reaktioner i Norden och EU
• Svenska ledartexter och analyser om folkrätt, Nato och Trumps utrikespolitiska linje