Världsmarknaden – inte regeringen – är huvudskälet till dagens lägre bensinpris
Bensinpriset är i dag lägre än det var före riksdagsvalet 2022. Det är ett faktum som regeringen gärna framhåller som ett resultat av den egna politiken. Men den berättelsen överlever inte en närmare granskning. Ja, politiska beslut har påverkat priset vid pump – men den avgörande förklaringen till prisfallet ligger långt bortom Rosenbad. Den ligger på världsmarknaden.
Under 2022 såg vi bensinpriser som stundtals steg över 24 kronor litern. I slutet av 2025 ligger priserna på omkring 15,6–16,1 kronor. Det är en nedgång med åtta till nio kronor litern. För att förstå varför måste man skilja mellan det politiken faktiskt styr över – skatter och regler – och det vi i Sverige inte kan kontrollera – internationella oljepriser och valutakurser.
Regeringens skattesänkningar har utan tvekan pressat ner priset något. Energiskatten på bensin sänktes 2022, vilket gav ett lägre "golvpris". I dag utgör skatter och moms ungefär hälften av priset vid pump. En sänkt skatt gör alltså bensinen billigare än den annars hade varit och påverkar totalpriset permanent. Men skattesänkningen i sig kan inte förklara de dramatiska prisrörelserna sedan 2022. Det handlar om några kronor – inte åtta eller nio.
Den stora prisnedgången har i stället skett därför att oljepriset sjunkit globalt. När råoljan på världsmarknaden faller påverkar det priset före skatt, som därefter multipliceras med moms. Effekten blir omedelbar och kraftfull. Lägg därtill att kronan stärkts mot dollarn, och det blir ännu tydligare att den internationella prisutvecklingen är det som pressar bensinpriset i Sverige.
Det är därför forskare och branschanalytiker är eniga: svängningarna vid pump förklaras främst av råoljepriset – inte av enskilda regeringsbeslut. Skatterna justerar nivån uppåt eller nedåt, men de globala energimarknaderna bestämmer riktningen och hastigheten.
En rimlig samlad bedömning är att 60–70 procent av prisfallet sedan 2022 beror på världsmarknadens utveckling, och 30–40 procent på politiska beslut. Det innebär att utan det internationella prisraset skulle regeringens skattesänkningar bara ha lett till en marginell sänkning – en dämpning, inte en dramatisk lättnad för bilägare.
Ska regeringen ha kritik eller beröm, ska den grunda sig på fakta, inte på retorik. När priserna steg skyllde man på omvärlden – när de sjunker försöker man ta åt sig äran. Men den verkliga prispressen kommer från händelser i Houston, Riyadh och på börserna i London, inte från någon minister i Stockholm.
Att förstå detta är viktigt. För när oljepriset vänder upp igen – och det kommer det att göra – kommer bensinpriset följa med. Och då återstår frågan om den långsiktiga politiken: hur gör vi Sverige mindre beroende av just de världsmarknadspriser som i dag döljer effekterna av regeringens kortsiktiga skattesänkningar?
Källor / faktaruta
– Offentlig statistik över drivmedelspriser 2022–2025
– Analys av drivmedelsskatter 2025
– Branschdata om råoljeprisets utveckling och valutakursens påverkan