Tjeckiskt val: EU-kritiker backar – men osäkerhet väntar om landets framtida EU-linje

Det tjeckiska parlamentsvalet blev en blandning av lättnad och oro i Bryssel. Den populistiske miljardären Andrej Babiš och hans parti ANO vann klart – men utan egen majoritet. De mest EU-fientliga partierna gick svagare än väntat, vilket minskar risken för att Tjeckien ska driva en mer konfrontativ linje mot unionen.

"Det är uppenbart goda nyheter för EU", säger statsvetaren Petr Kaniok vid Masarykuniversitetet till Politico. En kraftig framgång för de EU-kritiska ytterpartierna till höger och vänster hade kunnat stärka den växande nationalistiska våg som redan märks i Ungern, Slovakien och Nederländerna.

Men lättnaden bland EU-vännerna är blandad med oro. Babiš själv är en skicklig populist, och hans parti har länge profilerat sig mot EU:s klimatpolitik, migrationsöverenskommelser och stödet till Ukraina. Han har lovat att försvara "tjeckiska intressen" – ett språkbruk som ofta signalerar att Bryssel ska hållas på avstånd.

Ändå är det tydligt att Tjeckien inte är på väg mot något "Czexit". Babiš vill inte lämna unionen, bara omförhandla delar av den. Hans linje brukar beskrivas som "pragmatisk euroskepticism" – där man tar emot EU-pengar, men ifrågasätter de politiska besluten som följer med dem.

Regeringsförhandlingarna väntas bli svåra. För att få majoritet kan ANO behöva stöd från det högernationalistiska partiet SPD, något som skulle försvåra relationen till EU ytterligare. Ett samarbete med de borgerliga regeringspartierna under premiärminister Petr Fiala är också möjligt, men politiskt riskabelt för båda sidor.

En påminnelse om EU:s bräckliga mitt

Valet i Tjeckien visar att Europas politiska mitt fortfarande håller – men med sprickor som växer. De mest extrema krafterna är tillbakapressade, men de moderata partiernas framgångar bygger allt oftare på EU-trötthet snarare än entusiasm.

Det är också ett tecken på att stödet till Ukraina kan försvagas i Centraleuropa. Om Babiš bildar regering kan Tjeckien inta en mer återhållsam linje, vilket i sin tur påverkar EU:s gemensamma utrikespolitik.

För EU betyder det här inte ett bakslag, men inte heller någon seger. Snarare en påminnelse om hur snabbt den europeiska mitten kan börja vackla – och hur mycket av unionens framtid som avgörs i länder som Prag, Bratislava och Warszawa.