Valkollen 18 juni

Valrörelsen går nu in i ett skede där två frågor riskerar att dominera betydligt mer än vad partierna själva hade tänkt sig: Liberalernas överlevnad och regeringens relation till statliga myndigheter.

Liberalernas kris fördjupas

Det fortsätter att storma kring Liberalerna. Nya mätningar visar att partiet ligger långt under riksdagsspärren och inom partiet växer oron över att det saknas en tydlig väg tillbaka. Enligt flera rapporter ligger stödet på historiskt låga nivåer, i vissa mätningar kring en procent.

För Tidöpartierna är detta mer än ett problem för ett enskilt parti. Om Liberalerna misslyckas att ta sig över spärren förändras hela mandatmatematiken. Även om Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna håller sina nivåer riskerar ett stort antal mandat att gå förlorade.

Det är därför inte förvånande att allt fler borgerliga debattörer börjar diskutera vad som händer dagen efter valet om L inte klarar sig kvar i riksdagen.

"Existentiell hälsa" blir en valfråga

Gårdagens stora politiska nyhet fortsätter att växa. Uppgifterna om att tidigare generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Karin Tegmark Wisell, ska ha varit kritisk till regeringens satsning på "existentiell hälsa" och därefter fått lämna sin post har skapat kraftiga reaktioner. Tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén beskriver hela processen som oseriös och menar att det hedrar Wisell om hon faktiskt stod upp för myndighetens vetenskapliga självständighet.
Socialdemokraterna signalerar redan att en KU-anmälan kan bli aktuell beroende på vad som framkommer.

Det intressanta här är inte bara själva sakfrågan. Det handlar om något betydligt större: misstanken att politisk lojalitet kan ha vägt tyngre än expertkunskap. Sådana berättelser brukar få fäste hos väljare långt utanför de politiskt mest engagerade grupperna.

KD vill förändra maktförhållandet mellan regering och myndigheter

Samtidigt presenterar Kristdemokraterna ett omfattande förslag om att flytta makt från myndigheter till regeringen. Partiet menar att dagens system gör Sverige trögrörligt och att folkvalda politiker måste kunna styra tydligare.

Tidpunkten är intressant.
När debatten samtidigt handlar om Folkhälsomyndigheten och uppgifter om politisk påverkan på myndigheter riskerar KD:s förslag att tolkas genom just den linsen.
För regeringspartierna är argumentet demokratiskt ansvarstagande.
För oppositionen är det en möjlighet att varna för ökad politisering av myndigheterna.
Här finns en konflikt som kan växa betydligt under sommaren.

Migrationsfrågan lever vidare

Regeringen försöker samtidigt hålla fokus på migration och kriminalpolitik. Migrationsminister Johan Forssell kritiserar oppositionen efter att ett förslag om längre förvarstider för vissa asylsökande barn pausats i riksdagen.
Det visar att Tidöpartierna fortfarande ser migration och rättspolitik som sina starkaste kort inför valet.
Frågan är om väljarna delar den bedömningen när ekonomin, sjukvården och myndighetsdebatten tar allt större plats.

Dagens slutsats

För bara några veckor sedan handlade mycket av valrörelsen om brott, migration och ekonomi.
Nu börjar berättelsen förändras.

Liberalernas kollaps, myndigheternas oberoende och den växande debatten om "existentiell hälsa" riskerar att skapa ett helt nytt politiskt samtal.

Om oppositionen lyckas koppla samman dessa frågor till en större berättelse om regeringens styrning av staten kan det bli en av sommarens mest besvärliga utmaningar för Tidöpartierna.

Och för Liberalerna börjar klockan ticka allt snabbare. Det är snart inte längre frågan om partiet kan vinna väljare – utan om partiet överlever som riksdagsparti över huvud taget.