Valkoll 9 juli – I dag tittar vi särskilt på Moderaternas utspel om sin förträfflighet

Valrörelsen är knappt igång innan Moderaterna slår på stora trumman. I ett långt utspel presenterar partiet en bild av Sverige där nästan allt blivit bättre under de senaste fyra åren – och där den egna politiken sägs vara förklaringen till i stort sett varje positiv utveckling.

Det är en berättelse som passar utmärkt i en valbroschyr.

Men verkligheten är betydligt mer komplicerad.

När allt bra blir regeringens förtjänst Inflationen har sjunkit. Räntorna har fallit. Tillväxten ökar. Matpriserna har dämpats. Bensinen är billigare. Vårdköerna kortare. Gängvåldet minskar.

I Moderaternas beskrivning blir allt detta ett kvitto på den egna politikens förträfflighet. Problemet är att flera av de största förändringarna framför allt beror på internationell ekonomi, Riksbankens räntepolitik och utveckling som pågått under lång tid – långt utanför regeringens kontroll.

Att påstå att regeringen "besegrat inflationen" är därför mer valretorik än nationalekonomi.

Tillfälliga lättnader blir permanenta framgångar

En annan sak som sticker ut är att Moderaterna gärna räknar in effekterna av tillfälliga reformer som om de vore bestående förbättringar.

Den tillfälligt sänkta matmomsen lyfts fram som ett bevis på att barnfamiljer sparar tusentals kronor varje år. Men om reformen upphör försvinner också större delen av den effekten.
 Samma sak gäller flera andra skattelättnader och ekonomiska stöd som presenterats under mandatperioden. De ger en kortsiktig lättnad i hushållens ekonomi, men innebär inte nödvändigtvis att Sveriges ekonomi blivit långsiktigt starkare.

Det är stor skillnad mellan att dela ut en tillfällig rabatt och att genomföra reformer som håller över tid.

Räntorna styrs inte från Rosenbad

Moderaterna menar också att hushållen fått tusenlappar över när boräntorna sjunkit.

Men räntorna bestäms inte av regeringen.

Det är Riksbanken som genom sin penningpolitik höjt och senare sänkt styrräntan. Den utvecklingen har dessutom följts av centralbanker i stora delar av världen.

Att regeringen försöker ta åt sig äran för sjunkande boräntor blir därför ett av de tydligaste exemplen på hur valretoriken ibland går före verkligheten.

Statistik kan användas på många sätt

Moderaterna lyfter fram att Sverige gått från botten till toppen i EU:s tillväxtliga.

Det stämmer att återhämtningen varit starkare än tidigare. Men utgångspunkten var också ovanligt svag.

Att beskriva återhämtningen som ett bevis på ett ekonomiskt mirakel blir därför missvisande. Svensk BNP per invånare har samtidigt utvecklats svagt under flera år och många hushåll har fortfarande inte återhämtat den köpkraft som gick förlorad under inflationskrisen.

5 000 kronor mer i månaden?

Påståendet att en genomsnittlig barnfamilj fått omkring 5 000 kronor mer i plånboken varje månad är kanske kampanjens mest offensiva.

Men beräkningen bygger på att allt läggs ihop:

• skattesänkningar,
• lägre räntor,
• billigare drivmedel,
• lägre matpriser.

Sedan tillskrivs hela effekten regeringens politik.

Det är en mycket generös tolkning. Räntorna styr regeringen inte över. Livsmedelspriserna påverkas främst av världsmarknaden och energipriserna. Dessutom ser verkligheten helt olika ut för olika hushåll.

Det som inte står i valbroschyren

Det finns också sådant som Moderaterna väljer att inte lyfta fram.

Kommuner och regioner har slagit larm om miljardunderskott. Många skolor, äldreboenden och vårdverksamheter har tvingats spara samtidigt som regeringen prioriterat skattesänkningar.

Arbetslösheten är fortfarande hög. Många hushåll har ännu inte återhämtat den köpkraft de förlorade under inflationsåren. Och flera ekonomer menar att investeringarna i välfärd, utbildning och klimatomställning inte hållit jämna steg med behoven.

Socialdemokraterna vill gå längre mot gängen

Samtidigt presenterade Socialdemokraterna ett eget kriminalpolitiskt utspel. Partiet vill kunna använda elektronisk övervakning av unga i riskzonen dygnet runt – inte bara nattetid, som regeringen föreslagit.

Det visar hur kriminalpolitiken blivit en av valrörelsens viktigaste frågor. Skillnaderna mellan blocken handlar i dag ofta mer om hur långt olika åtgärder ska gå än om de ska införas över huvud taget.

Valkolls slutsats

Moderaternas utspel är ett skolexempel på valretorik. Positiva förändringar lyfts fram, negativa utvecklingar tonas ned och nästan varje förbättring beskrivs som ett resultat av den egna politiken.

Visst har regeringen genomfört reformer som påverkat hushållens ekonomi. Men flera av dem är tillfälliga, flera påverkas av beslut som regeringen inte själv fattar och flera bygger på en internationell utveckling som Sverige delar med många andra länder.

Den stora frågan inför valet blir därför inte bara vem som kan dela ut flest skattelättnader de kommande månaderna – utan vem som har den mest hållbara planen för Sveriges ekonomi, välfärd och framtid när valaffischerna plockats ned.