Valkoll 16 augusti 2026 Nu börjar det på riktigt! 🔥🌹

Det är söndag. Men den som trodde att valrörelsen tänker ta ledigt bara för att det är helg får tänka om.

Nu är det på riktigt.

Det är 28 dagar kvar till valdagen och plötsligt börjar konturerna bli tydligare. Väljarna börjar väga alternativen mot varandra. Partierna börjar gå från sommarprat till slutspurt. Och bakom alla utspel finns den stora frågan som ännu inte fått något slutgiltigt svar:

Vem ska egentligen styra Sverige efter den 13 september?

Opinionsläget: fortfarande fördel oppositionen – men ingen kan luta sig tillbaka

Den senaste Demoskopmätningen, som kom i veckan, gav oppositionen ett övertag på 50,6 procent mot 46,9 för Tidöpartierna inklusive SD. Socialdemokraterna ligger på 30,2 procent.

Men det finns en viktig varningssignal i siffrorna: avståndet har krympt.

Kristdemokraterna har gått framåt och Liberalerna ligger fortfarande under riksdagsspärren. Moderaterna ligger på 16,8 procent medan Sverigedemokraterna ligger på 20,2. (Reuters⁠)

Det är alltså inte läge för någon segervisshet på den rödgröna sidan.

Tvärtom.

Det är nu jobbet börjar.

För fyra år sedan såg vi hur snabbt ett opinionsläge kunde förändras under valspurten. Och årets val kommer sannolikt att avgöras av betydligt färre väljare än vad de stora blockskillnaderna ibland får oss att tro.

Kristersson spelar högt

Ulf Kristersson har dessutom höjt insatsen.

I veckan gick statsministern ut och hävdade att en rödgrön valseger skulle kunna leda till nyval, eftersom han menar att oppositionen är för splittrad för att kunna regera tillsammans.

Det är ett intressant argument.

För samtidigt har Kristersson själv byggt sin regering på ett samarbete med Sverigedemokraterna – och SD har nu en central position i frågan om hur en framtida borgerlig regering ska se ut.

Det är därför svårt att inte se Kristerssons utspel som en del av en större strategi:

Få valet att handla mindre om vad Tidöregeringen har åstadkommit och mer om huruvida oppositionen kan regera.

Det är en fråga väljarna naturligtvis har rätt att ställa.

Men då måste samma fråga ställas åt andra hållet:

Vad blir det för regering om Tidösidan vinner?

För där finns också en ganska tydlig verklighet.

Sverigedemokraterna är största parti på högerkanten i opinionsmätningarna. Centerpartiet har samtidigt markerat att man inte tänker stödja Ulf Kristersson som statsminister så länge han avser att släppa in SD i regeringen. (Dagens Industri⁠)

Det regeringspusslet är inte direkt enklare än det oppositionella.

Och så SD – igen

Det är svårt att skriva Valkoll den här sommaren utan att återkomma till Sverigedemokraterna.

Inte därför att SD nödvändigtvis säger något nytt varje dag.

Utan därför att partiets väg från stödparti till möjlig regeringspartner fortfarande är en av valets stora frågor.

Richard Jomshofs uppmärksammade uttalanden om politiska motståndare har redan tvingat Ulf Kristersson att markera och kalla uttalandena "osmakliga och oanständiga". (Dagens Nyheter⁠)

Det är bra att statsministern markerar. Även om reaktionen lät som en mus som pep!

Men väljarnas fråga borde vara större än så:

Vilket politiskt klimat vill vi ha efter valet?

Det handlar inte bara om vilka beslut som ska fattas.

Det handlar också om hur det politiska samtalet ska låta.

Klimatet gör comeback i valrörelsen

Och medan partiledarna bråkar om regeringsunderlag fortsätter verkligheten att knacka på dörren.

Sommarens värme, bränder och extremväder har gjort klimatfrågan betydligt mer konkret än den ibland varit under valrörelsen.

DN konstaterar i dag att klimatet åter blivit en het valfråga och pekar bland annat på hur Miljöpartiet försöker återta initiativet efter att klimatpolitiken hamnat i skymundan. (Dagens Nyheter⁠)

Det är värt att notera.

För klimatpolitik är inte längre bara en fråga om framtida generationer.

Det handlar om elförsörjning, livsmedelsproduktion, skogsbruk, försäkringar, infrastruktur och hushållens ekonomi.

Klimatpolitiken har flyttat från framtidsfråga till vardagsfråga.

Välfärden – den gamla valfrågan som aldrig försvinner

Och någonstans där finns kanske också den viktigaste skiljelinjen.

Inte i Twitterbråk.

Inte i vem som lyckas formulera den vassaste förolämpningen.

Utan i frågan om vad vi faktiskt vill använda samhällets resurser till.

Aftonbladets ledarsida pekar i dag på en av valrörelsens stora ekonomiska skiljelinjer: vinsterna i den privatiserade välfärden. (Aftonbladet⁠)

Samtidigt varnar KD för kraftigt försämrat vägunderhåll om inte mer pengar satsas på infrastrukturen. (Aftonbladet⁠)

Och DN:s ekonomiske kommentator Lars Calmfors konstaterar att flera av partiernas vallöften är så otydliga att det är svårt att räkna på deras faktiska konsekvenser. (Dagens Nyheter⁠)

Det där är faktiskt en ganska viktig påminnelse inför slutspurten:

Vallöften måste gå att finansiera.

Annars är de inte politik.
 Då är de reklam.

Och Örebro då?

Här hemma börjar också valrörelsen synas allt tydligare.

NA rapporterar i dag om Miljöpartiets valrörelse och deras betoning av organisation och medlemsengagemang. (NA⁠)

Samtidigt börjar den lokala valkampanjen flytta ut på gator och torg.

Det är egentligen nu det riktigt viktiga arbetet börjar.

Inte bara att få människor att rösta på ett parti.

Utan att prata med människor.

Lyssna.

Fråga vad som fungerar – och vad som inte gör det.

Och sedan kunna säga:

Det här tänker vi faktiskt göra åt saken.

Det är där en valrörelse blir något mer än affischer.

Dagens valfläskmätare 

🟡 GUL – dags att börja granska på allvar.

Det kommer vallöften från alla håll nu.

En del är väl genomarbetade. Andra är uppenbart mer av rubrikmaterial.

Och det är precis därför de kommande fyra veckorna blir så viktiga.

Varje löfte borde få tre enkla följdfrågor:

Vad kostar det?

Vem ska genomföra det?

När kan det vara verklighet?

Kan partiet svara på de tre frågorna börjar vi närma oss riktig politik.

Kan man inte det?

Då kan vi lugnt stoppa tillbaka löftet i valfläskpannan.

Min känsla denna söndag

Det är något som håller på att förändras.

Semesterstämningen är på väg bort.

Nu kommer valstugorna, dörrknackningarna, debatterna, utfrågningarna, affischerna och framför allt – samtalen med väljarna.

På onsdag är det bara tre veckor kvar tills förtidsröstningen börjar, och den 13 september är det val. (SVT Nyheter⁠)

Det är inte långt kvar.

Och kanske är det just därför årets viktigaste fråga egentligen är ganska enkel:

Vilket Sverige vill vi vakna upp till den 14 september?

Ett Sverige där välfärden fortsätter vara något vi gemensamt bygger och finansierar?

Ett Sverige där klimatet tas på allvar?

Ett Sverige där skolan, vården och tryggheten får de resurser som krävs?

Ett Sverige där demokratin och det politiska samtalet håller ihop – även när åsikterna går isär?

Eller ett Sverige där ytterligare ett steg tas mot en regering där Sverigedemokraterna får ännu större makt?

Det är det valet handlar om.

Och nu börjar det på riktigt.

28 dagar kvar.

Nu kör vi. 🌹🔥