VALKOLL 1 SEPTEMBER 2026 Nu börjar slutspurten – och lagen formerar sig
Så var det september. Och med bara tolv dagar kvar till valdagen är det inte längre någon tvekan om att valrörelsen gått in i sitt avgörande skede. Nu handlar det mindre om att presentera enskilda utspel och mer om att övertyga väljarna om vilket lag som faktiskt är bäst lämpat att leda Sverige.
Det märktes tydligt i dag.
Socialdemokraterna presenterade sitt valprogram under rubriken att Sverige behöver ett rakare och mer handlingskraftigt parti. Magdalena Andersson och Mikael Damberg samlade programmet kring några stora områden: ekonomin, välfärden, skolan och vården samt tryggheten. Bland förslagen finns en tillväxtpakt för Sverige, mer pengar i plånboken för vanligt folk, höjda pensioner, billigare tandvård, en bottenplatta för välfärdens finansiering, mindre klasser, kortare vårdköer, hårdare tag mot den grova brottsligheten och ett fortsatt stramt migrationspolitiskt spår. (Socialdemokraterna)
Men det kanske viktigaste i dagens S-budskap var egentligen inte någon enskild reform. Det var berättelsen om vilket Sverige som står på spel.
Magdalena Andersson formulerar valet allt tydligare som ett val mellan henne som statsminister och ett regeringsalternativ där Sverigedemokraterna får tolv ministrar. Det är en medveten förflyttning från den traditionella konflikten mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Frågan ska i stället vara: Vilket lag ska styra Sverige – och hur mycket makt ska SD få? (SvD)
Det är också här brevet som många socialdemokrater fått i dag blir intressant. "Vi väljer inte den tid vi lever i, men vi väljer hur vi möter den", skriver Magdalena Andersson. Det är egentligen ett mobiliseringsbudskap till hela laget. Uppgiften är inte att fundera över om matchen blir enkel. Uppgiften är att spela den så bra som möjligt.
Ett val som blivit jämnare
Och det finns anledning för Socialdemokraterna och oppositionen att ta uppgiften på största allvar.
I augusti hade oppositionen fortfarande ett tydligt övertag. SVT/Verians mätning gav de rödgröna 53,9 procent mot 43,9 för Tidöpartierna. Men under den senaste tiden har flera mätningar pekat åt samma håll: avståndet minskar. DN/Ipsos mätning förra veckan visade exempelvis att blockgapet minskat från 9,5 procentenheter i juni till 6,8. (SVT Nyheter)
Det är kanske den viktigaste siffran att bära med sig in i september.
Ett försprång är ett försprång. Men det är inte ett valresultat.
Samtidigt finns det fortfarande stora problem för Tidöpartierna. Liberalerna ligger mycket illa till, och deras framtid kan bli helt avgörande för mandatfördelningen. I SVT/Verians augustimätning låg L på 1,9 procent. Oppositionen hade där 196 mandat mot Tidösidans 153. (SVT Nyheter)
Det betyder att mycket fortfarande kan hända under de tolv dagar som återstår.
Högerlaget försöker också formera sig
Moderaterna presenterade samtidigt ett valmanifest med hela 226 punkter och lovar full finansiering av sina vallöften. Det är uppenbart att regeringssidan nu försöker flytta fokus från regeringsfrågan till vad man faktiskt vill göra under nästa mandatperiod. (Norrköpings Affärer)
Men regeringsfrågan kommer knappast att försvinna.
Ulf Kristersson säger nu öppet att Moderaterna kan vinna valet utan att Liberalerna klarar riksdagsspärren. Samtidigt finns fortfarande den stora frågan om SD:s roll i en eventuell ny regering. (Dagens Nyheter)
Det är alltså två olika berättelser som möts.
Tidöpartierna vill säga: Titta på vad vi har gjort och vad vi vill göra.
Socialdemokraterna vill säga: Titta på vilket Sverige ni får och vilka som kommer att sitta i regeringen.
Det är en ganska tydlig konfliktlinje.
Och så Örebro…
Även här börjar valrörelsen bli allt mer påtaglig. NA rapporterar samtidigt om en ny opinionsmätning där Örebropartiet ökar kraftigt i Örebro län. Det är naturligtvis en lokal utveckling som förtjänar att följas – men den stora frågan för den nationella valrörelsen är fortfarande hur rösterna fördelas mellan de åtta riksdagspartierna och vilka marginaler som avgör mandatfördelningen. (Dagens Nyheter)
För oss i Örebro blir det därför viktigt att hålla två perspektiv samtidigt: den nationella kampen om regeringsmakten och de lokala frågorna som faktiskt avgör hur människor röstar här hemma.
Socialdemokraternas valprogram innehåller många stora och kostnadskrävande reformer – från billigare tandvård och höjda pensioner till förstärkt välfärd och stora satsningar på skola, vård och trygghet. Partiet presenterar samtidigt en rad finansieringsidéer och en ekonomisk helhet. Men nu när valprogrammen ligger på bordet är det dags att börja göra det som väljare och journalister ofta är sämre på under valrörelsen: räkna på vad löftena faktiskt kostar och hur de ska betalas.
Min septemberspaning
Det här valet kommer sannolikt att avgöras mindre av vilket parti som lyckas presentera den snyggaste listan med vallöften och mer av vilken berättelse som fastnar.
Socialdemokraterna försöker nu göra valet till ett vägval om Sveriges riktning och om SD:s inflytande över regeringsmakten. Det är en stark berättelse – särskilt eftersom M och övriga Tidöpartier numera är betydligt tydligare med att SD ska få en central roll vid en högerseger.
Men det finns en risk.
Om allt reduceras till frågan om SD kan Socialdemokraterna förlora något av det som valprogrammet faktiskt innehåller: en berättelse om ekonomi, jobb, välfärd och framtid.
Det är där laget har sin kanske viktigaste uppgift under de sista tolv dagarna: att både säga vad man är emot – och mycket tydligare säga vad man är för.
För det är trots allt det som ett val handlar om.
Inte bara vilket Sverige vi vill slippa.
Utan vilket Sverige vi vill bygga.
