Fler gymnasieelever förlorar studiebidraget – ogiltig frånvaro ökar
CSN slår larm om att ett växande antal gymnasieelever i Sverige förlorar sitt studiebidrag på grund av ogiltig frånvaro. Utvecklingen oroar både myndigheter och skolhuvudmän – och väcker frågor om hur skolnärvaron kan stärkas.
Enligt nya siffror från Centrala studiestödsnämnden (CSN) har över 28 000 gymnasieelever fått sitt studiebidrag indraget under det senaste läsåret. Det motsvarar omkring 7 procent av samtliga gymnasieelever i landet. Anledningen är oftast att eleverna har upprepad ogiltig frånvaro – det vill säga att de är frånvarande utan giltigt skäl under längre perioder.
– Det här är en allvarlig signal. Frånvaro riskerar att leda till att elever inte klarar sin utbildning, och i förlängningen att de hamnar utanför arbetsmarknaden, säger Christina Sandin, analytiker på CSN.
Studiebidraget kopplat till skolnärvaro
Studiebidraget är en del av det statliga studiestödet och betalas ut automatiskt till gymnasieelever över 16 år. Men det är villkorat av närvaro. Skolan är skyldig att rapportera till CSN om en elev har upprepad ogiltig frånvaro – oftast när frånvaron överstiger några timmar per vecka under en period.
När detta sker drar CSN in bidraget, som i nuläget är 1 250 kronor per månad. Det kan också påverka familjens rätt till andra bidrag, exempelvis flerbarnstillägg.
– Många föräldrar blir väldigt förvånade när bidraget dras in. Men skolan har en skyldighet att rapportera frånvaro, och CSN har skyldighet att agera, säger Sandin.
Kraftig ökning efter pandemin
Före pandemin låg siffran för indraget studiebidrag på cirka 21 000 elever per år. Nu har den alltså ökat med över 30 procent. Skolledare och experter pekar ut flera möjliga orsaker:
Vanor förändrades under distansundervisningen och vissa elever har inte återgått till en regelbunden skoldag.
Ökad psykisk ohälsa, särskilt bland flickor, som ofta inte har ett läkarintyg men ändå uteblir.
Brist på elevhälsa och stödpersonal gör att skolor inte hinner fånga upp problem i tid.
– Det finns elever som glider undan både skolgång och stöd, särskilt på stora skolor där personalen är hårt belastad, säger en rektor på ett kommunalt gymnasium i Mellansverige.
Regionala skillnader och socioekonomisk koppling
CSN ser också en tydlig koppling mellan ogiltig frånvaro och socioekonomiska faktorer. Elever som bor i områden med hög arbetslöshet, trångboddhet eller låg utbildningsnivå löper större risk att tappa fästet i skolan.
I vissa kommuner, exempelvis i storstadsområden och i utsatta stadsdelar, är andelen elever med indraget bidrag dubbelt så hög som riksgenomsnittet.
Vad görs – och vad krävs?
Flera kommuner har påbörjat satsningar för att minska frånvaron. Några exempel:
Tidiga insatsteam som följer upp elevers frånvaro redan efter första veckan.
Samarbete med socialtjänst och BUP för elever med psykisk ohälsa.
Mentorstöd och trygghetsskapande åtgärder, särskilt i skolmiljöer med konflikter eller låg tillit.
Men enligt CSN räcker inte dagens insatser.
– Vi ser att frånvaro inte är ett disciplinproblem utan ett komplext samhällsproblem. Det kräver samverkan mellan skola, vård, familj och myndigheter, säger Sandin.
Kommentar: "Frånvaro är första varningslampan"
Forskning visar att skolfaktorer spelar roll – men också att hemmet, elevens hälsa och det lokala sammanhanget avgör mycket.
Närvaro i skolan är mer än ett administrativt krav – det är en indikator på om ett barn mår bra, känner sig trygg och har framtidstro. Det är dags att ta ogiltig frånvaro på allvar – inte som ett problem att bocka av, utan som en möjlighet att agera tidigt.