Utredning ska föreslå incitament för att bredda kulturområdets finansiering

Regeringen tillsätter en utredning som ska lämna förslag på hur den icke-offentliga finansieringen av kulturområdet kan öka genom ekonomiska incitament. Syftet är att stärka kulturinstitutioners och kulturlivets potential att uppnå de kulturpolitiska målen genom att bredda finansieringsmöjligheterna. Till särskild utredare utses Karin Forseke.

De nationella kulturpolitiska målen anger att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Ett samspel mellan privat och offentlig finansiering är angeläget för att uppnå de nationella kulturpolitiska målen.

– Att öka kultursektorns möjlighet att hitta fler intäktskällor handlar ytterst om att stärka kulturens frihet och oberoende. Ett bredare finansiering av kultursektorn kan dessutom möjliggöra för mer kultur, och en större mångfald av kulturuttryck. Jag är mycket glad att Karin Forseke tackat ja till att leda denna viktiga utredning, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Det offentliga har ett stort ansvar för kulturområdets finansiering och tillsammans med kommuner och regioner kommer staten att fortsätta ha ett viktigt åtagande. Parallellt med den offentligt finansierade kulturen finns många exempel på privatfinansierad kultur i Sverige. Många vill inte bara ta del av kultur utan också bidra till den, i form av ideellt arbete eller privata gåvor. Sedan 2009 är regeringens ambition att den privata finansieringen av kultur ska öka. I flera av de nordiska länderna, med liknande kulturpolitisk inriktning, är inslagen av privat finansiering av kulturverksamheter större än vad den är i Sverige.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det är det angeläget att undanröja eventuella formella hinder för att kulturaktörer ska kunna bredda verksamheternas finansiering.

Utredningens uppdrag

Den nya utredningen ska analysera och lämna förslag på hur regelverket om skattereduktion för gåvor kan utvidgas så att även organisationer som har som ändamål att främja eller bedriva kulturell verksamhet kan godkännas som gåvomottagare. Utredningen ska utforma förslagen på ett sätt som innebär att de kan tillämpas för gåvor från såväl fysiska som juridiska personer.

Utöver incitament i form av skattelättnader finns det flera internationella exempel på åtgärder för ökad privat finansiering. Utredningen ska därför även analysera möjligheten att införa ett system där det offentliga förstärker monetära gåvor från privata aktörer, så kallat matchningssystem, och föreslå hur utformningen av ett sådant bör se ut.

Särskild utredare utsedd

Som utredare utses Karin Forseke, som har en lång och bred erfarenhet såväl från näringslivet som från styrelseuppdrag inom ett flertal kulturverksamheter. Hon är bland annat ordförande för Stiftelsen Drottningholms Slottsteaters nämnd. Karin Forseke har tidigare även suttit i styrelsen för Kungliga Operan och Dansens Hus i Stockholm. Hon har förutom uppdrag i Sverige även verkat internationellt, och fått utmärkelsen CBE (Commander of the Excellence Order of the British Empire) av Drottning Elisabeth för sina insatser för Storbritanniens finansmarknad.

Utredningen ska redovisa sitt betänkande i maj 2026. (regeringen.se)
Det finns onekligen anledning att lyfta ett varningens finger här! Dels finns det anledning att ifrågasätta ministerns kunskap och än värre ministerns outtalade amitioner. Att exempelvis de kapitalstarka företagen ska vara en del av finansieribgen av den fria konsten ökar risken för att konsten likriktas och blir mer beroende av många besökare eller stor uppmärksamhet. Det är knappast troligt att en komersiell aktör är beredd att ekonomiskt stötta ett kulturevenemang som är kritiskt till just komersiell verksamhet. Det där med armlängds avstånd lär inte kunna gälla  kommersiella aktörer!