USA och EU skärper greppet: Sanktionstrycket mot Ryssland ökar – men kriget kan bli ännu mer långdraget

Sanktionerna mot Ryssland skärps ytterligare. Under torsdagen meddelade EU att alla medlemsländer enats om unionens 19:e sanktionspaket mot Moskva – ett beslut som sammanfaller med att USA inför nya, hårda åtgärder mot ryska oljejättar. Tillsammans markerar dessa beslut en ny fas i västvärldens ekonomiska krigföring mot Kreml.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommenterade beslutet på X:

"Det blir allt svårare för Putin att finansiera kriget."

Paketet innebär bland annat ett importstopp för rysk flytande naturgas (LNG), skärpta regler för teknologiexport och en utökad lista över sanktionerade banker, företag och individer. Samtidigt har USA riktat in sig på den ryska energisektorns kärna: oljejättarna Rosneft och Lukoil. Dessa bolag står för en betydande del av de intäkter som finansierar krigsmakten.

Enligt USA:s finansdepartement handlar det om att "punktera de ekonomiska artärerna i Putins krigsmaskin". Washington har dessutom varnat länder som Indien, Kina och Turkiet för att kringgå sanktionerna genom indirekt handel med rysk olja eller militärteknik.

En strategisk offensiv – men med långsamma resultat

På kort sikt innebär de nya sanktionerna att Rysslands exportmöjligheter minskar och att valutaintäkterna krymper. Det skapar press på den ryska statskassan och på möjligheterna att upprätthålla krigsindustrins produktionsnivåer. Men det finns också tecken på att Kreml förbereder motdrag.

Flera ekonomiska analytiker påpekar att Moskva redan har byggt upp alternativa exportkanaler mot Asien, särskilt via hamnar i Svarta havet och Kaspiska havet. Dessutom har oljepriserna stigit något sedan sanktionerna trädde i kraft, vilket delvis kompenserar Ryssland för bortfallet av västlig handel.

Det gör att de nya åtgärderna snarare får långsiktiga effekter än omedelbara.

Tre möjliga scenarier framåt

1. Försämrat läge för Ryssland – men långsam effekt

Om sanktionerna verkligen får genomslag, kommer Rysslands statsbudget gradvis att krympa. Det kan i sin tur minska möjligheterna att köpa in ammunition, komponenter och teknologi till vapenindustrin. På sikt ökar det Ukrainas relativa fördel, särskilt om USA och EU fortsätter leverera militärt stöd i samma takt.

2. Kringgående och asymmetriska motåtgärder

Ryssland kan försöka kringgå sanktionerna genom tredje land. Tidigare har exempelvis Kina och Indien ökat sin import av rysk olja till rabatterade priser. I gengäld får Moskva tillgång till hårdvaluta och teknologisk utrustning som fortfarande når landet via omvägar.

I detta scenario fortsätter kriget med oförändrad intensitet, men med större ekonomisk obalans och högre internationella spänningar – inte minst mellan USA och de stora asiatiska ekonomierna.

3. Försiktig öppning för diplomati

Ett tredje, mer osannolikt men möjligt scenario är att de ekonomiska effekterna på sikt blir så kännbara att Ryssland tvingas ompröva sin strategi. Om militär stagnation och inhemska problem växer samtidigt som västs tryck ökar, kan det uppstå en öppning för förhandlingar – särskilt om Ukraina fortsätter få framgångar i frontläget.

USA:s roll – avgörande men dubbel

Det amerikanska agerandet är centralt för krigets fortsättning. USA:s militära och ekonomiska stöd har hittills varit avgörande för att Ukraina ska kunna hålla stånd. Men beslutet att utöka sanktionerna just nu har också en politisk dimension: Washington vill visa att man fortfarande är drivande, samtidigt som man pressar sina allierade att hålla en enad front.

Det finns dock risker. De nya sanktionerna har redan bidragit till stigande oljepriser, vilket kan slå mot västliga ekonomier och därmed mot stödet för långvarigt bistånd till Ukraina. För Putin är det i sig en möjlighet: ett trött, inflationsdrabbat EU blir svårare att hålla samman.

Slutsats – ökat tryck, men inget snabbt slut

Det som nu sker är ett strategiskt maktskifte snarare än ett militärt. USA och EU försöker stänga Ryssland ekonomiskt, samtidigt som Ukraina får tid och resurser att återta initiativet på marken.

Men sanktioner är ingen quick fix. De kräver uthållighet, samordning och politisk vilja över tid.

I praktiken är det västvärldens tålamod – snarare än Rysslands oljepengar – som kommer avgöra hur länge kriget kan fortsätta.

Faktaruta / Källor

• Reuters: EU enas om 19:e sanktionspaketet mot Ryssland, inklusive importstopp för LNG (23 okt 2025)
• Reuters: USA inför sanktioner mot Rosneft och Lukoil – vill minska Rysslands oljeintäkter (22 okt 2025)
• Financial Times: US threatens Russia with severe tariffs and sanctions over war in Ukraine (22 okt 2025)
• AP News: Biden-administration tillåter Ukraina använda amerikanska vapen för anfall mot ryska mål (okt 2025)
• EU External Action Service (EEAS): Kaja Kallas uttalande på X (23 okt 2025)