USA griper Venezuelas president – väcker global kritik och folkrättslig storm

USA genomförde under natten mot fredag en militär operation i Venezuela där landets president Nicolás Maduro och hans hustru Cilia Flores tillfångatogs och fördes till New York, där de nu väntar på att ställas inför rätta i amerikansk domstol. Enligt USA gäller åtalen bland annat narkotikabrott och korruption.

Operationen, som president Donald Trump öppet tagit ansvar för, saknar FN-mandat och har utlöst kraftiga internationella reaktioner. Jurister och regeringar världen över ifrågasätter nu med vilken rätt USA kan gripa en sittande statschef på främmande territorium.

USA:s linje: brottsbekämpning och maktvakuum

Trumpadministrationen hävdar att Maduro saknar demokratisk legitimitet och beskriver ingripandet som ett nödvändigt steg för att ställa en diktator inför rätta. President Trump har dessutom sagt att USA tillfälligt kommer att "ansvara för stabiliteten" i Venezuela tills en politisk övergång kan ske.

USA hänvisar till långvariga brottsmisstankar mot Maduro, men har inte presenterat något internationellt rättsligt mandat som legitimerar den militära insatsen.

Folkrättsexperter: "Mycket allvarligt brott"

Folkrättsexperter är i stort sett eniga om att ingripandet strider mot FN-stadgan, som förbjuder användning av militärt våld mot en annan stats territorium annat än i självförsvar eller med säkerhetsrådets godkännande.

Att gripa och föra bort en sittande president utan samtycke från landet i fråga ses som ett direkt brott mot principen om staters suveränitet. Flera jurister varnar för att agerandet kan skapa ett farligt prejudikat där stormakter tar sig rätten att militärt avsätta regeringar de ogillar.

Splittrade internationella reaktioner

Reaktionerna internationellt är kraftigt delade:

• Brasilien, Mexiko, Colombia och Chile fördömer USA:s agerande och kallar det en oacceptabel kränkning av internationell rätt.
• EU uppmanar till återhållsamhet och betonar vikten av FN-stadgan och politiska lösningar.
• Ryssland, Kina, Iran och Kuba kritiserar USA skarpt och anklagar landet för aggression och nykolonialism.
• Samtidigt har Argentina och några USA-allierade uttryckt stöd eller försiktig förståelse för ingripandet, med hänvisning till Madurorégimens förtryck.

Svenska reaktioner: kritik mot metoden

Även i Sverige har reaktionerna varit tydliga.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har betonat att alla stater, även i svåra situationer, måste respektera folkrätten. Regeringen följer utvecklingen nära i samarbete med EU.

Från oppositionen har kritiken varit skarpare. Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson beskriver USA:s agerande som ett brott mot FN-stadgan och ett hot mot den regelbaserade världsordningen.

Samtidigt har demonstrationer hållits i Stockholm där deltagare protesterat mot USA:s militära intervention och krävt respekt för Venezuelas självbestämmande.

Risk för regional och global destabilisering

EU  varnar nu för flera möjliga följder:

• ökad instabilitet i Venezuela, där maktvakuum kan leda till våld
• spänningar i Latinamerika, där minnet av utländska interventioner är starkt
• fördjupad global splittring mellan USA och rivaler som Kina och Ryssland
• försvagning av den internationella rättsordningen

Även om Maduro länge varit internationellt kritiserad är det just metoden – militärt ingripande utan FN-mandat – som nu står i centrum för debatten

Kärnfrågan är större än Venezuela. Den handlar om huruvida mäktiga stater kan ta sig rätten att militärt gripa andra länders ledare i rättvisans namn – och vad som då återstår av de regler som ska skydda mindre stater från övergrepp.

Som en europeisk diplomat uttryckte det:

"Frågan är inte om Maduro är en diktator. Frågan är om världen har råd att överge folkrätten."