När Ukraina skakar – Zelenskyj, korruptionen och folkets vrede
I ett land härjat av krig, där varje dag innebär död och förstörelse, är det lätt att tro att kampen mot korruption får stå tillbaka. Men Ukrainas befolkning visar nu att rättvisa och demokrati inte kan pausas – inte ens i krigstid.
Den 22 juli skrev president Volodymyr Zelenskyj under en ny lag som enligt kritiker innebär en fullskalig attack på landets antikorruptionssystem. I praktiken undermineras oberoendet för NABU (Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå) och SAPO (Särskilda åklagarmyndigheten mot korruption), två institutioner som hyllats av EU och internationella observatörer för sitt arbete mot elitkorruption. Lagen, som först presenterades som en administrativ reform, fick i sista stund tillägg som gör att myndigheterna nu i praktiken underställs riksåklagaren – och därmed presidentens kansli.
Reaktionen har varit kraftfull.
Ett Ukraina som protesterar – mitt i kriget
För första gången sedan fullskaliga invasionen 2022 har tusentals ukrainare gått ut i gatuprotester – i Kiev, Lviv, Dnipro och Odessa. Det är protester som sker trots att undantagstillståndet egentligen förbjuder demonstrationer. Det är ett tydligt budskap till makthavarna: ni må leda oss i kriget, men ni får inte förstöra demokratin i dess skugga.
Parlamentsledamöter buade i plenisalen, antikorruptionsmyndigheternas chefer vädjade offentligt till presidenten att använda sitt veto, och civilsamhället reagerade med vrede. Vitalij Klitjko, borgmästare i Kiev, talade om ett "svek mot Majdans ideal". Från Bryssel kom oroliga uttalanden: EU:s G7-representanter varnar för att Ukrainas medlemskapsprocess hotas om rättsstaten försvagas.
Varför är detta så allvarligt?
NABU och SAPO är inte bara symboler för en ny era – de är resultatet av ett decennium av kamp mot korruption, där både EU och ukrainska folket pressat fram reformer. De har utrett mäktiga oligarker, korrupta domare och till och med personer i Zelenskyjs egen krets. Att dessa institutioner nu binds hårdare till politiken sänder en tydlig signal: självständigheten i rättsväsendet är inte längre helig.
Och för Ukraina är det långt mer än en symbolfråga. Hela landets framtid – EU-medlemskap, finansiellt stöd, trovärdighet i fredsförhandlingar – vilar på att landet ses som seriöst i sin kamp mot korruption.
Zelenskyjs kalkyl – och risk
Zelenskyj försvarar lagen som ett sätt att "effektivisera" och "säkerställa samordning". Han vet att kriget kräver snabbhet och enhet. Men frågan är om han underskattat vad institutionell tillit betyder – både för medborgarna och för omvärlden. Den politiska kostnaden kan bli hög. Tiden då presidenten åtnjöt orubbat stöd i väst verkar vara förbi. Nu kräver EU svar. Och hemma i Ukraina har protesterna bara börjat.
Vad händer nu?
Zelenskyj har lovat en "reformagenda" de kommande veckorna. Men skadan kan redan vara skedd. De politiska signalerna till såväl medborgare som donatorländer är dubbla: å ena sidan modernisering, å andra sidan kontroll. För Ukraina – som just nu står i begrepp att återstarta fredsförhandlingar i Istanbul – kan detta försvaga förhandlingspositionen. Ett land med interna legitimitetsproblem riskerar att få svårare att göra sin röst hörd.
Ukraina slåss på många fronter. Mot Ryssland, men också för sin framtida identitet. Ska det bli ett öppet, demokratiskt samhälle där ingen står över lagen – eller ett land där kriget rättfärdigar maktkoncentration? Svaret ges inte bara på slagfältet. Det ges också i lagstiftning, på gatorna, i domstolar och i parlament.
Zelenskyj är fortfarande en hjälte i väst. Men varje hjältepriviliegium har ett slut. För ukrainarna är detta inte bara en juridisk strid – det är en kamp om landets själ.