U-båtar och robotar: eskalering mellan supermakterna

Under augusti inleddes en ny kapitel i spänningarna mellan USA och Ryssland – en kapprustning där strategiska atomubåtar och landbaserade missiler återigen agerar symboler för makt och avskräckning.

USA:s atomubåtar närmar sig Ryssland

I början av augusti meddelade USA:s president Donald Trump att han beordrat två atomdrivna ubåtar att manövrera till "lämpliga områden" i närheten av Ryssland. Amerikansk statsmedia rapporterade att denna åtgärd var ett svar på vad Trump kallade "provokativa" uttalanden från Dmitrij Medvedev – tidigare rysk president och vice ordförande i landets nationella säkerhetsråd .

Trump själv förklarade i en intervju att han agerade "för att se till att hans ord bara är ord och inget mer än det" – och visade på en vilja att visa militära muskler i avskräckande syfte .

• Det är oklart om ubåtarna är kärnvapenbestyckade, men utgör ändå en strategisk signal: de amerikanska ubåtarna finns i tre kärnkraftsdrivna klasser – varav Ohio‑klassen (SSBN) är de enda bestyckade med interkontinentala kärnvapenrobotar .

Internationella experter, bland andra Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska institutet, har kallat agerandet "oansvarigt" och betonat hur nära det för ett kärnvapenkrig kan bli mellan dessa två makter .

Ryssland svarar: stopp för robotutplacering hävs

Som reaktion på Trumps utrikesmilitära drag svarade Ryssland genom att häva sitt ensidiga moratorium mot att utplacera kort‑ och medeldistansrobotar – ett moratorium som infördes efter att USA drog sig ur INF-avtalet 2019 .

Dmitrij Medvedev, som spelade en avgörande roll, skrev på X (tidigare Twitter) att detta markerar en "ny verklighet":

"Förvänta er ytterligare steg" .

Rysslands utrikesdepartement betonade att USA:s utplacering av motsvarande robotar i Europa och Asien har förändrat spelreglerna, och att Moskva nu agerar utifrån att de villkvinnliga förutsättningarna är andra än vid moratoriets införande .

Samtidigt rapporteras att Ryssland även har flyttat minst fyra Tu‑95MS bombplan närmare Europa, stridsflygplan som kan bära kärnvapen – ännu ett tecken på eskalering .

Vad betyder det här – och vad vänta framöver?

Styrkebalans och signalpolitik

• USA:s förflyttning av ubåtar är trolig signalpolitik: ett sätt att visa militär närvaro och beredskap – och att avskräcka genom potentiell kärnvapenförmåga .
• Rysslands svar gallrade snabbt undan moratoriet och öppnar för omfattande robotutplacering – ett svar på kapprustningssignaler från väst .

Risk för förvärrad kapprustning

• Kort- och medeldistansrobotar kan skapa regional destabilisering – särskilt i Europa och Asien där avstånd till Ryssland är mindre.
• Det riskerar att underminera möjligheten till diplomatiskt manövrerbart utrymme och förvärra risken för misstag eller incidenter.

Diplomatiska följder

• USA:s sändebud Steve Witkoff besöker Moskva snart – i ett försök att kontrollera skadorna och lugna tonläget .
• Medvedevs offentliga varning: "y ytterligare steg är att vänta" ger bilden av att detta bara är början, inte slutet. Ett nytt kapitel av kaotisk repression eller eskalering kan aviseras.

Kärnvapendiplomati i nytt spel

USA:s flytt av atomubåtar och Rysslands svar att kraftigt eskalera robotutplaceringen är tydliga tecken på att den globala styrkebalansen prövas igen. Det som började i Twitter-retorik och ultimatum har förvandlats till konkreta strategiska handlingar. Med ingen avsikt att backa – men med stora risker att eskalera – är världen återigen på tröskeln till ett nytt kapprustningsparadigm.