TV4 slutar sända via marknätet – från gratis till betal

TV4 kliver ur det marksända nätet vid årsskiftet och slutar därmed vara gratis för hushåll som tittar via antenn. Bolaget flyttar fokus till TV4 Play, med motiveringen att marknätsdistribution kostar mycket och att publiken ändå rör sig mot streaming. SVT konstaterar samtidigt att när kommersiella kanaler lämnar marknätet ökar samhällets kostnader med "flera hundra miljoner kronor" och efterlyser en snabb regeringslösning för finansieringen.

Den grundläggande skiftningen: från "en sändning till alla" till "en ström per tittare"

Marksänd tv (broadcast) är ett massmedium där en och samma signal når alla som är inom täckning; kostnaden är i stort sett fast oavsett hur många som tittar. Streaming är individuell (unicast): varje hushåll behöver fungerande bredband, kompatibel utrustning och får en egen dataström. Det gör distributionen flexiblare – men också beroende av el, nät och appkedjor i varje enskilt hem. När en stor kommersiell aktör lämnar marknätet minskar incitamentet för branschgemensam, robust utsänd infrastruktur.

Konsekvenser för public service

Högre distributionsnota och politiskt tryck. Om färre delar på mast- och nätkostnaderna blir en större andel kvar på public service och staten (Teracom driver näten). SVT flaggar för kostnadsökningar i storleksordningen hundratals miljoner om inte finansieringen säkras på annat sätt, och pekar på behov av regeringsbeslut. I den pågående ramen för public service 2026–2033 diskuteras dessutom tillgänglighet och "framhävande" av innehåll av allmänt intresse i nya distributioner. Sammantaget: antingen mer pengar, eller mindre utrymme för innehåll/investeringar – om inte staten tydligt tar nätansvaret.

Beredskap och redundans. Vid el- eller nätstörningar är marksänd radio och tv en del av kriskedjan (VMA). När kommersiell tv lämnar marknätet kvarstår SVT:s sändningar – men helheten blir smalare och mer beroende av en aktör. Sveriges Radio påminner om att marksänd distribution är central när annat ligger nere, vilket stärker argumentet för att staten garanterar robust utsändning även om kommersiella aktörer väljer bort den.

Mediepluralism i fri-tv. Efter att betal-tv via marknätet upphörde 2 januari 2025 återstod i praktiken SVT:s kanaler, TV Finland – och TV4. När TV4 nu lämnar krymper det kostnadsfria, antennburna utbudet ytterligare, vilket ökar trycket på att säkra public service-räckvidd och synlighet i kabel/IPTV/uppkopplade plattformar via regler om vidaresändningsplikt och "framhävande".

Konsekvenser för tittarna

Direkt effekt för antennhushåll. Hushåll som ser TV4 via antenn förlorar gratis-åtkomsten och behöver antingen skaffa bredband och ett TV4-abonnemang/TV-app, eller byta till annan betaldistribution. För vissa grupper – glesbygd, äldre, hushåll utan stabilt bredband – kan tröskeln vara hög både tekniskt och ekonomiskt.

Nya beroenden och kvalitetsrisker. Streaming kan ge bättre bild och personliga funktioner, men innebär beroenden av hemnät, operatörers kapacitet, appar och uppdateringar. Vid hög belastning eller lokala avbrott påverkas tittningen – där broadcast tidigare varit okänsligt för hur många som tittade. (Det här är en strukturell skillnad i distributionssätt, inte en enskild tjänstefråga.)

Mindre gratis mångfald. För hushåll som prioriterat kostnadsfritt antennutbud betyder TV4:s utträde färre fria alternativ och mindre mångfald av nyheter/underhållning utan abonnemang. Det förstärker en utveckling där allt mer rörlig bild hamnar bakom betalväggar eller i globala plattformar. Mediemyndigheten har redan noterat hur reklam- och användarintäkter flyttar mot digitala jättar, vilket pressar svenskfinansierat innehåll.

Konsekvenser för skattebetalarna

Tre troliga finansieringsvägar:

1. Staten tar större del av nätkostnaden. Då skyddas beredskap och räckvidd, men skattefinansieringen ökar.
2. Public service tvingas effektivisera inom befintlig ram. Då kan innehåll, regional närvaro eller teknikskiften behöva prioriteras hårdare. (Risk: sämre räckvidd eller kvalitet över tid.)
3. Accelererad IP-strategi för public service. Då minskar på sikt marknätsberoendet, men staten måste samtidigt säkerställa krisrobust distribution (t.ex. hybridlösningar, nödlägen via sändarnät/radio) för att inte tappa beredskap.

Kort sammanfattning

TV4:s utträde ur marknätet är mer än en kanalnyhet – det är ett skifte i svensk tv-infrastruktur. Public service får högre kostnader och ett större ansvar för robust, gratis utsändning, eller så måste staten ta en större del av notan. Tittare som kört antenn tappar gratis-TV4 och behöver bredband/abonnemang. På sikt skärps frågan om hur samhällsviktigt innehåll ska vara tillgängligt och prioriterat i uppkopplade miljöer – och hur vi skyddar beredskap när tv blir allt mer beroende av internet.