Trumps Grönlandsutspel – del av ett större mönster

05.01.2026

Donald Trumps uttalande om att USA "behöver Grönland ur ett nationellt säkerhetsperspektiv" är inte en isolerad felsägning. Det passar in i ett återkommande mönster där territoriell kontroll, snarare än internationella regler, står i centrum.

Trump har vid flera tillfällen:

  • ifrågasatt etablerade gränser och arrangemang
  • talat om territorier i affärstermer
  • använt säkerhet som argument för maktutövning

Grönland är särskilt laddat eftersom det gäller en allierad demokrati, inte en fiendestat. När Trump dessutom säger att "Danmark inte kommer att kunna göra det" antyder han att suveränitet är villkorad av stormakters godkännande.

Detta är ett synsätt som påminner mer om 1800-talets maktpolitik än om efterkrigstidens regelbaserade ordning.

Grönland i Trumps geopolitiska karta

Ur Trumps perspektiv handlar Grönland om tre saker:

  1. Militär kontroll i Arktis
    Arktis ses som nästa stora strategiska arena. Här möts USA, Ryssland och Kina – och Grönland ligger geografiskt mitt i detta maktspel.
  2. Resurser och framtida handelsvägar
    Smältande isar gör området ekonomiskt intressant. Trump kombinerar gärna säkerhetspolitik med rå resurslogik.
  3. Symbolik
    Att "ta" eller dominera Grönland skulle vara en kraftfull signal om amerikansk överlägsenhet och handlingskraft.

Men avgörande är att USA redan har långtgående militär närvaro i Grönland, med Danmarks och Grönlands godkännande. Trumps uttalande handlar därför inte om faktisk oförmåga hos Danmark – utan om viljan att själv ha sista ordet.

Vad kan Danmark, Grönland och EU göra?

Danmark

Danmark har valt en linje av:

  • lugn
  • juridisk tydlighet
  • förankring i Nato och FN

Budskapet är att:

  • Grönland inte är till salu
  • säkerheten redan hanteras inom Nato
  • alla förändringar måste ske i samförstånd

Samtidigt stärker Danmark successivt sin närvaro i Arktis – just för att inte ge näring åt Trumps påstående om "oförmåga".

Grönland

För Grönland är situationen känslig:

  • man värnar sitt självstyre
  • man vill inte reduceras till ett geopolitiskt objekt
  • man vill undvika att bli draget mellan stormakter

Trumps uttalanden har snarare stärkt opinionen för att Grönland själv ska bestämma sin framtid, oavsett om det på sikt innebär fortsatt samhörighet med Danmark eller ökad självständighet.

EU

EU:s roll är principiell:

  • stöd för medlemsstaters territoriella integritet
  • försvar av folkrätten
  • oro för att Trumps logik underminerar alliansrelationer

EU ser Grönlandsutspelen som en del av ett bredare problem: att USA under Trump inte längre självklart försvarar den regelbaserade ordning som Europa är beroende av.

Folkrätten – och varför detta är farligt

Folkrättsligt är läget glasklart:

  • Grönland är inte tillgängligt för övertagande av säkerhetsskäl
  • territoriell suveränitet gäller även små stater
  • säkerhetsintressen ger inte rätt till territoriella anspråk

Det verkligt oroande är inte risken för ett faktiskt amerikanskt övertagande – den är i praktiken obefintlig – utan att resonemanget normaliseras.

Om USA öppet ifrågasätter:

  • Danmarks förmåga
  • Grönlands rätt
  • etablerade gränser

försvagas argumenten mot:

  • Rysslands agerande i Ukraina
  • Kinas anspråk på Taiwan och Sydkinesiska havet

Detta är exakt den logik som FN-stadgan är tänkt att förhindra.

Ett nordiskt perspektiv – och Sveriges roll

För Norden är detta djupt problematiskt.

Små och medelstora stater – som Sverige, Danmark, Norge och Finland – är existentiellt beroende av folkrätten. Om principen om suveränitet urholkas till förmån för stormakters säkerhetsintressen blir även Norden mer utsatt.

För Sverige innebär Trumps uttalanden:

  • en bekräftelse på att Nato-medlemskap inte ersätter folkrätt
  • ett behov av att tydligare försvara internationella normer
  • ett skäl att stärka nordiskt samarbete i Arktis

Det sätter också press på svenska regeringar – oavsett färg – att våga markera även mot nära allierade, när grundläggande principer hotas.

Slutsats

Trumps uttalande om Grönland handlar ytterst inte om Grönland.

Det handlar om:

  • hur makt definieras
  • om säkerhet trumfar rätt
  • och om världen ska styras av regler eller av den starkes rätt

Att detta sägs öppet av USA:s president – om ett nordiskt land – är i sig en varningssignal. Inte för att Grönland riskerar att bli amerikanskt, utan för att den världsordning som skyddat små stater i decennier sätts i fråga.