Trumps ”fredsråd” växer – men till vad?

Från Gaza till global fred utan mandat, struktur eller svar

Donald Trump har presenterat ännu ett storslaget initiativ: ett så kallat fredsråd som enligt de första uppgifterna skulle spela en roll i styrningen av Gaza efter kriget. Nu tycks ambitionerna ha vuxit betydligt. Enligt uppgifter från TT och internationella medier har en rad världsledare bjudits in – däribland Rysslands president Vladimir Putin och Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Men vad är detta råd egentligen? Vem ger det legitimitet? Och varför verkar inte ens de inbjudna veta vad de bjudits in till?

Ett råd utan tydligt uppdrag

De signaler som kommit från flera håll pekar på samma sak: syftet är oklart. Jonas Gahr Støre har bekräftat att han mottagit information, men samtidigt uttryckt osäkerhet kring rådets roll, mandat och praktiska funktion. Liknande signaler kommer från Moskva, där Kreml uppger att man försöker förstå vad inbjudan faktiskt innebär.

Det som började som ett Gaza-relaterat initiativ framställs nu som ett forum för "global fred". Men utan stadga, beslutande struktur eller koppling till etablerade internationella institutioner framstår rådet snarare som en idé än en organisation.

Utanför FN – eller ovanför?

En central fråga gäller förhållandet till FN. Internationell freds- och säkerhetspolitik vilar i dag på tydliga institutioner: FN:s säkerhetsråd, generalförsamlingen och internationell rätt. Trumps fredsråd verkar inte vara förankrat i dessa strukturer.

Det väcker frågor:

• Är rådet tänkt som ett komplement till FN – eller ett alternativ?
• Ska det fatta beslut, ge rekommendationer eller fungera som ett informellt nätverk?
• Och hur rimmar detta med att personer som Vladimir Putin, vars land bedriver ett folkrättsstridigt anfallskrig mot Ukraina, bjuds in som potentiella fredsaktörer?

Utan svar riskerar rådet att uppfattas som en parallell diplomati, centrerad kring Trump själv snarare än kring internationell rätt.

Betala för fred?

Mest förbryllande är kanske uppgifterna om avgifter för deltagande. Enligt flera medieuppgifter skulle deltagare behöva betala för att ingå i rådet – summor som i olika versioner varierar kraftigt. Oavsett nivå är själva principen anmärkningsvärd.

Att ta betalt för inflytande i ett internationellt fredsorgan strider mot hur mellanstatligt samarbete normalt fungerar och väcker frågan om rådet i praktiken riskerar att bli:

• ett exklusivt klubbforum,
• ett politiskt prestigeprojekt,
• eller ett sätt att knyta lojaliteter snarare än att lösa konflikter.

 Ett mönster av storslagna utspel

Sett i ett större sammanhang passar fredsrådet in i ett återkommande mönster i Trumps utrikespolitiska stil: stora löften, vaga strukturer och personlig positionering. Uttalanden om Nobelpriset, parallella utspel om Grönland och en återkommande kritik mot etablerade institutioner förstärker bilden av ett initiativ som drivs mer av politisk självbild än av diplomatiskt hantverk.

Fler frågor än svar

I nuläget återstår fler frågor än svar:

• Finns det ett juridiskt mandat?
• Ska rådet hantera Gaza, Ukraina – eller "global fred" i största allmänhet?
• Vem leder, vem beslutar och vem ansvarar?
• Och varför bjuds ledare in som själva ifrågasätts i frågor om krig, demokrati och mänskliga rättigheter?

Tills dessa frågor besvaras framstår Trumps fredsråd som just det många diplomater nu antyder: ett politiskt utspel snarare än ett fungerande fredsinstrument.

Frågan är inte bara om världen behöver ännu ett fredsinitiativ – utan om detta verkligen är ett.