Trump uppmanar justitieministern att åtala motståndare — U.S. Attorney i Virginia avgår efter påtryckningar
President Donald Trump har offentligt pressat justitieminister Pam Bondi att väcka åtal mot flera av sina politiska motståndare, bland dem New Yorks åklagare Letitia James, den tidigare FBI-chefen James Comey och senator Adam Schiff. Uppmaningarna publicerades i en serie inlägg på Trumps egen plattform Truth Social och har väckt skarpa varningssignaler om risk för politisering av rättsväsendet.
Samtidigt lämnade Erik S. Siebert, chef för åklagarkontoret i Eastern District of Virginia, sin post i slutet av förra veckan efter rapporter om att han motsatte sig att åtala vissa av de personer Trump pekat ut. Sieberts avgång skedde under stor uppmärksamhet och har beskrivits i medierna som en direkt följd av påtryckningar från Vita huset.
Trump meddelade att han avser att nominera Lindsey Halligan — en tidigare privat försvarsadvokat och före detta rådgivare till honom — för att leda samma åklagarkammare, ett drag som kritiker menar kan fördjupa intrycket av att rättsväsendet styrs efter politiska lojaliteter snarare än bevis. Halligan saknar lång erfarenhet som federal åklagare i det delstatliga distriktet, enligt uppgifter i pressen.
Som en del i omställningen utsågs även Mary M. "Maggie" Cleary till tillförordnad U.S. Attorney i Eastern District of Virginia, enligt interna DOJ-meddelanden. Cleary har tidigare varit verksam i republikansk politik och berättar själv att hon vill förhindra vad hon beskriver som "politiserade utredningar". Beslutet att byta ledning i ett så känsligt åklagarkontor kommer samtidigt som Trump offentligt kräver snabba rättsliga åtgärder mot hans meningsmotståndare.
Juridiska experter och rättsväsendets försvarare varnar nu för konsekvenserna av sådana offentliga påtryckningar. Flera kommentatorer beskriver agerandet som ett brott mot den väl etablerade principen om åtskildhet mellan politisk makt och oberoende domstolsväsen — en princip som ska skydda rättsprocesser från partisan påverkan. Organisationer som bevakar rättsstatens hälsa pekar också på tidigare reformer och personalbyten inom justitiedepartementet som tecken på en bredare trend mot att nedmontera institutionellt skydd mot politisk inblandning.
Vad det kan innebära
Om Vita huset konsekvent ersätter karriära åklagare med nominerade som är nära presidenten, finns risken att utredningar och åtalsbeslut i ökande grad uppfattas — och kanske också fattas — på politisk grund. Det kan leda till rättsliga strider kring presedens för åtgärder och öka antalet rättsprocesser som ifrågasätter beslutsmotiven i DOJ. Experter säger också att sådana åtgärder undergräver allmänhetens förtroende för rättssystemets opartiskhet.
Reaktioner från berörda
Letitia James och andra som nämnts av Trump har förnekat anklagelserna och kallat pressen för politiskt motiverad. Kritiker i kongressen och från rättsgranskande organisationer har krävt klargöranden om vilka instruktioner Justitiedepartementet fått och betonat att eventuella åtalsbeslut måste vila på bevis och legal prövning — inte på önskemål från presidenten. Samtidigt försvarar Trump sitt agerande med att han vill se "rättvisa" och att tidigare utredningar enligt honom har lämnat frågor obesvarade.