Trump och NATO – vapendiplomati, sanktioner och konfliktlinjer
Måndagskvällen och natten till tisdag blev ännu ett intensivt dygn i det geopolitiska schackspel som just nu avgör framtiden för Ukraina – och i förlängningen Europa. På ena sidan USA:s tidigare president och återkommande överbefälhavare Donald Trump. På andra sidan, Vladimir Putin, enväldig ledare i ett Ryssland som befinner sig i krigsekonomi och territorialrus. Mellan dem står Ukraina – bokstavligt och bildligt under angrepp.
Trumps nya linje – NATO som plattform för vapendiplomati
Under de senaste dagarna har Trump justerat sin hållning till både kriget och NATO. Från att länge ha kallat alliansen "obsolet" säger han nu att NATO "är tillbaka", och detta syns tydligt i den nya försvarsöverenskommelse han förhandlat fram:
• Patriot-missiler till Ukraina, levererade av USA men finansierade av europeiska NATO-länder som Danmark och Sverige. Det innebär att länder som tidigare varit försiktiga med direkt militär export till Ukraina nu aktivt kliver in i en affär som både stärker Ukrainas luftförsvar och avlastar USA:s budget.
• 50 dagars ultimatum till Kreml: Om Ryssland inte slutar anfalla Ukraina och inleder seriösa fredsförhandlingar innan tidsfristen löpt ut, införs 100 % sekundära sanktioner. Det innebär att varje land eller företag som fortsatt handlar med Ryssland riskerar att stängas ute från den amerikanska marknaden. Ett ekonomiskt atombombshot.
• Diplomatisk balansgång: Samtidigt betonar Trump att han "inte är färdig med Putin". I en intervju med BBC säger han att samtal pågår, och att han är "besviken" över hur långt Putin låtit kriget pågå. Men bakom dessa ord finns också en vilja till ny maktbalans – ett ömsesidigt erkännande snarare än fortsatt konfrontation.
Trump försöker alltså balansera mellan avskräckning och återupprättad förhandlingsvilja. Men frågan är om Kreml lyssnar.
⸻
Kremls svar: oförtrutet krig och territoriell revanschism
Putin ger inga tecken på reträtt. Tvärtom:
• Militära ambitioner: Enligt amerikanska och brittiska underrättelsekällor planerar Ryssland att genomföra en ny offensiv i östra Ukraina under sensommaren, med särskilt fokus på Kupiansk och Lyman. Förflyttningar av trupp har noterats, liksom ökad artilleriverksamhet längs hela fronten.
• Drönar- och robotkrig: Natten till den 16 juli genomförde Ryssland omfattande attacker mot ukrainska städer – bl.a. Kharkiv och Kryvyi Rih – med flera döda och skadade som följd. Ukraina svarade med drönarattacker mot ryska regioner som Voronezh och Bryansk, där både civila byggnader och infrastruktur träffades.
• Putins långsiktiga plan: Enligt en rapport från Institute for the Study of War (ISW) tyder allt mer på att Kreml försöker vinna tid. Genom långdraget krig, kombinerat med hopp om västerländsk trötthet, hoppas Putin kunna bryta det internationella stödet till Ukraina och till slut tvinga fram en uppdelning av landet.
• Ekonomiskt ointaglig? Den ryska ekonomin – ställd på krigsfot – verkar klara sig bättre än många trott. Kinesiskt, indiskt och centralasiatiskt samarbete mildrar effekten av västsanktioner, och interna åtgärder har minskat beroendet av västteknik och dollarn. I Kreml avfärdas därför hoten om nya sanktioner som "tomma".
⸻
Risker och möjligheter
I detta läge blir Trumps strategi en balansakt med hög fallhöjd:
• Om ultimatumet misslyckas, riskerar han att tappa ansiktet inför både sina NATO-partners och hemmaopinionen.
• Om det lyckas, kan han skriva in sig i historien som den som tvingade Ryssland till fred utan ett fullskaligt amerikanskt markkrig.
Men nyckeln är tiden – och den rinner snabbt. Under de 50 dagar som återstår till Trumps deadline kommer både Ukraina och Ryssland att fortsätta försöka vinna terräng. Samtidigt väntar ett amerikanskt val, en europeisk eftervalsordning – och en global opinion som alltmer präglas av osäkerhet, desinformation och trötthet på krig.
⸻
Slutreflektion
Vi befinner oss just nu i ett globalt mellanläge. Kriget i Ukraina är inte längre bara en militär konflikt – det är en dragkamp om framtidens världspolitik. Om internationell rätt ska gälla eller om makt åter blir rätt. Donald Trump må ha formulerat sitt ultimatum med buller och bång, men frågan är vad som verkligen påverkar Vladimir Putin: hot om sanktioner eller svaghetstecken i väst?
Det återstår att se – men under tiden fortsätter bomberna falla, drönarna vina och människor dö i Ukrainas städer och byar.