Trump inför 30 % tullar på varor från EU – marknader skakar och Bryssel svarar försiktigt
USA:s president Donald Trump har meddelat att han inför 30 % tullar på alla varor som importeras från Europeiska unionen och Mexiko, med start den 1 augusti. Uttalandet kom via Trumps egna plattform Truth Social och beskrivs av amerikanska medier som en abrupt men inte oväntad upptrappning av hans välkända protektionistiska handelspolitik. Den nya tullsatsen tredubblar tidigare nivåer – från 10 till 30 procent – och gäller tills "bättre handelsvillkor" har förhandlats fram.
Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Finansmarknaderna föll brant i öppningen efter beskedet. Investerare varnar för att beslutet riskerar att utlösa en ny våg av global ekonomisk instabilitet, särskilt som världsekonomin redan präglas av osäker tillväxt, inflationstryck och geopolitisk oro. Aktiekurser i exportberoende sektorer – som fordon och maskiner – dök både i Europa och USA, samtidigt som räntorna steg när investerare sökte säkrare placeringar.
Från EU-håll uttrycks oro men även strategisk återhållsamhet. EU-kommisionens ordförande Ursula von der Leyen har enligt källor för avsikt att snarast ta kontakt med Washington för att sondera möjligheter till ett smalare, temporärt handelsavtal. Samtidigt överväger flera medlemsländer nationella skyddsåtgärder, särskilt länder med stora exportberoenden, däribland Tyskland, Nederländerna och Polen. Interna spänningar växer redan kring hur EU ska agera enat – särskilt efter uppgifter om att tyska fordonstillverkare redan sonderar möjligheter till undantag för USA-byggda bilar som exporteras från EU.
Tillverkningsindustrin i Centraleuropa, som ofta är leverantörsled till västeuropeiska storbolag, riskerar att drabbas oproportionerligt hårt. Fackförbund och industrigrupper varnar för varselvågor om USA blir en otillgänglig marknad under längre tid. Samtidigt är EU:s verktyg för motåtgärder begränsade – ett handelskrig med USA skulle slå hårt även mot europeisk konjunktur, och det finns inget politiskt stöd i Bryssel för att agera reflexmässigt.
Trump å sin sida presenterar tullarna som en del av sin vision om ett "America First 2.0", där han vill tvinga omvärlden att omförhandla avtal som han anser missgynnar USA:s industri. Kritiker menar dock att det är ett högriskspel utan tydlig strategi, där Trump snarare strävar efter politiska poänger inför presidentvalet 2026.
Juridiskt är det ännu oklart om presidenten fullt ut har mandat att införa denna typ av generella tullar utan kongressens godkännande, men Trump har tidigare använt krislagstiftning från kalla krigets dagar (IEEPA) för att kringgå sedvanlig lagstiftning. Det mesta talar för att det kommer inlämnas juridiska prövningar om beslutet verkställs.
Sammantaget riskerar Trumps besked att bli startskottet på ett nytt kapitel i västvärldens handelsrelationer. EU befinner sig i en svår sits – splittrat mellan medlemsstaters olika beroenden av USA och ovilliga att framstå som svaga. Samtidigt bygger Trumps strategi på ett välkänt mönster: hota först, erbjud sedan speciallösningar för de som böjer sig. Om EU går på det återstår att se. Men en sak är säker: den transatlantiska relationen är på nytt inne i ett skarpt läge.