Trump förkortar deadline – pressar Putin att välja
USA:s president Donald Trump meddelade under söndagen att han förkortar den tidigare tidsfristen för Ryssland att upphöra med kriget i Ukraina. I ett kraftfullt uttalande förklarade Trump att han är djupt besviken på Vladimir Putin och varnade för konsekvenser om inte vapenvila nås inom kort.
Under sitt besök i Skottland, där han mötte Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, gick Donald Trump till ny attack mot den ryska regimen. Det tidigare ultimatumet på 50 dagar – som Trump lanserade i början av juli – förkortas nu drastiskt. Ryssland förväntas enligt Trump lägga fram en trovärdig fredsplan inom 10–12 dagar.
– Jag är mycket besviken. Putin talar vackert, men på natten bombar han civila. Det går inte att tolerera, sade Trump till reportrar.
Bakgrunden är den senaste vågen av ryska attacker mot Ukraina. Bland annat träffades ett äldreboende i Kiev med flera civila dödsoffer. Trump kallade då uppgifterna "avskyvärda" och framhöll att det ryska agerandet är "helt oacceptabelt".
Presidenten nämnde inte vilka åtgärder han tänker vidta om Ryssland ignorerar tidsfristen, men tidigare har Trump flaggat för omfattande ekonomiska sanktioner, inklusive 100 procents tullar på ryska varor. Det har även talats om att USA kommer att införa så kallade sekundära sanktioner – det vill säga att även tredjepartsländer som gör affärer med Ryssland kan drabbas.
Samtidigt har Trump bekräftat att Ukraina kommer att få nya amerikanska vapenleveranser, däribland det avancerade luftvärnssystemet Patriot.
Skepsis och försiktig optimism
Ukrainas regering har välkomnat beskedet om den förkortade tidsfristen, men påpekar att varje dag utan ett vapenstillestånd innebär fortsatt lidande. President Zelenskyjs rådgivare beskrev initiativet som "nödvändigt men otillräckligt", och uppmanade USA att också föra pressen vidare inom FN och NATO.
Internationellt är reaktionerna blandade. Flera säkerhetspolitiska bedömare uttrycker tvivel kring att Kreml alls tar Trumps ultimatum på allvar. Analytikern Kadri Liik vid Europeiska utrikesrådet menar att Ryssland troligen bara använder tiden till att vinna terräng i östra Ukraina.
I Moskva har vice utrikesminister Sergej Rjabkov kallat Trumps utspel "provokativt" och slagit fast att Ryssland "inte låter sig dikteras av utländska makter". Samtidigt fortsätter ryska styrkor att genomföra artilleribeskjutningar och drönarattacker mot ukrainska civila mål.
Vad händer nu?
Det är ännu oklart exakt när Trumps nedkortade deadline löper ut. Om inga resultat syns inom en dryg vecka, förväntas Trump ge grönt ljus till nya sanktioner, nya vapenpaket till Ukraina och möjligen ett kraftfullare diplomatiskt agerande inom FN.
Trump-administrationen har dock inte uteslutit direkta samtal med Ryssland, men dessa uppges nu ligga "på is" tills en vapenvila är i sikte. Samtidigt följer EU och NATO utvecklingen noga – och Ukrainas framtid ser ut att vara ett av huvudämnena på nästa toppmöte i Bryssel.
Frågan som återstår: Lyssnar Putin – eller ser vi början på en ny upptrappning?
EU – vikten av europeisk delaktighet
EU-länderna samlades snabbt för att markera motstånd mot Trumps ensidiga initiativ:
Kaja Kallas, EU:s utrikeschef, varnade för att "snabba fixar" och avtal utan Ukraina och Europa riskerar bli ett "dirty deal
Tysklands Olaf Scholz betonade att diplomatiska lösningar endast är möjliga med europeisk medverkan
Frankrike, Storbritannien och andra medlemsländer har deklarerat att "without Europe, any settlement will fail" – det finns ett tydligt EU-konsortium för att stå kvar bakom Ukrainas rätt till förhandlingar
Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis förespråkar att EU bör stödja Trumps ultimatum och föreslå egna sanktioner för att balansera Putin.
Nederländerna och Danmarks utrikesminister Caspar Veldkamp välkomnade Trumps linje samtidigt som de uttryckte oro över tidsramens längd.
Sverige – stöd men utan egna utspel
Sveriges försvarsminister (Pal Jonson) uttryckte stöd för ökat militärt tryck mot Ryssland och nämnde möjligheten för Sverige att bidra till vapenleveranser i linje med Trumps initiativ .
Utspelet togs emot som en signal om att USA återtar en mer aktiv roll, medan Stockholm betonade vikten av att EU inte står i bakgrunden.
Storbritannien – dämpad optimism
Premiärminister Keir Starmer bekräftade Storbritanniens "unwavering support" för Ukraina, men betonade också att EU:s roll är avgörande i fredsförhandlingarna och att "there can be no peace deal without Europe"
Mötet med Trump hölls på Skottland, där också handelsfrågor och energipolitik diskuterades
Ukraina – välkomnar initiativ med skepticism
Zelenskyjs rådgivare uttryckte uppskattning över USA:s nya tryck men varnade för att varje dag utan vapenvila leder till fler civila offer.
President Zelenskyj reste till Paris och mötte europeiska ledare för att intyga att "Ukraine must always be included" i alla fredsförhandlingar.
Ryssland – EU-sanktioner nästa, krav på tid
Ryska företrädare som Dmitry Medvedev kallade Trumps frist för teatralisk och utan verklig effekt .
Vice utrikesminister Rjabkov beskrev det som en provokation och fördömde de "ultimatumen" som EU förmedlade, men betonade att Ryssland fortsätter sin strategiska linje .