Tidöpartierna pressar fram 13-årsfängelser – men Busch går i otakt med sitt eget parti

Regeringens senaste utspel om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse markerar ännu ett steg i Tidöpartiernas eskalering av den redan hårdföra kriminalpolitiken. Men detta är inte bara ett kontroversiellt förslag – det är också ett som skakar regeringen inifrån. För samtidigt som Ebba Busch står i tv-rutan och driver linjen med hög röst, mullrar kritiken allt högre i hennes eget parti.

Och den är inte liten.

Ett extremt förslag möter extremt motstånd

Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för mycket grova brott – mord, grova sprängningar, grova våldtäkter – presenteras som en nödvändig åtgärd mot gängen. Men reaktionerna från landets tyngsta aktörer är ovanligt samstämmiga: Kriminalvården säger nej. Åklagarmyndigheten varnar. Polisen flaggar för att gängen kan börja rekrytera ännu yngre barn. Barnrättsorganisationer, samfund och flera remissinstanser avfärdar förslaget som både ineffektivt och potentiellt skadligt.

Men kanske mest anmärkningsvärt är att kritiken nu kommer inifrån KD.

KD:s interna uppladdning – och partiledaren som går solo

När DN rapporterar om "stark KD-kritik" är det ingen överraskning för den som följt partiets interna dynamik. Kristdemokraterna har traditionellt drivit linjen om barnets bästa, tidiga sociala insatser och förebyggande arbete – inte att låsa in barn i miljöer som riskerar att normalisera kriminalitet ytterligare.

Nu krockar den identiteten med Busch strategi.

Att partiledaren väljer att ställa sig längst fram i detta förslag handlar inte om långsiktiga lösningar. Det handlar om politisk positionering. Busch försöker rädda KD:s hårdnande väljarbas genom att låta tuffare än Moderaterna och mer kompromisslös än Liberalerna. Men priset är högt: hon lämnar sitt parti efter sig i ideologisk motvind.

De som protesterar internt gör det inte av taktiska skäl – utan för att de ser förslaget som ett avsteg från kristdemokratisk grundsyn. Det är ovanligt starkt ord i KD-sammanhang att kalla något "puckat", men det är ändå den tonen som rapporteras. Att Busch trots detta fortsätter framåt är talande. Hon går inte bara i otakt med sitt parti – hon ignorerar själva kjärnan i dess identitet.

Ett politiskt spel med barn i skottlinjen

Sänkt straffbarhetsålder har alltid varit en symbolfråga för den yttersta högerkanten, inte ett verkligt brottsförebyggande verktyg. Alla forskningsrön pekar på samma sak: ju tidigare ett barn hamnar i fängelsemiljö, desto större risk för livslång kriminalitet.

Det är här regeringens linje blir som mest cynisk. Man vet att förslaget inte löser problemen med gängrekrytering. Man vet att konsekvenserna kan bli värre. Man vet att Barnkonventionen sätter betydande hinder. Ändå driver man det vidare – och låter 13-åringar bli brickor i ett politiskt spel om handlingskraft.

Busch tappade fotfäste

Att Ebba Busch nu står ensam i frontlinjen för ett förslag som så stora delar av både expertis, civilsamhälle och hennes eget parti motsätter sig visar på en allvarlig förskjutning i KD:s politiska riktning. Det som tidigare var ett parti för värderingar, vård, omsorg och barnets bästa har blivit en bricka i Tidöprojektets hårda ordningsretorik.

Det är svårt att tolka utvecklingen som något annat än att Busch försöker forma KD till något som väljarna inte längre känner igen – och som partiets egna företrädare inte längre vill stå bakom.

När partiledaren går i otakt med sitt eget parti är det inte partiet som förlorar rytmen. Det är ledaren.

Fakta och källor (urval)

• Regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder till 13 år, inklusive planerade ungdomsfängelser.
• Kritiska remissvar från Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polisen och barnrättsorganisationer.
• DN:s rapportering om intern KD-kritik mot förslaget.
• Barnrättsorganisationers och experters kritik mot effekten av fängelsestraff för barn och risk för ökad gängrekrytering.