Talmansuppdraget – jakten på en regering fortsätter

Regeringsfrågan går vidare, men talman Andreas Norlén gav inget nytt sonderingsuppdrag efter onsdagens samtal med riksdagspartierna.

Magdalena Andersson (S) avslutade sitt sonderingsuppdrag i måndags. Dagen därpå träffade Norlén företrädare för samtliga riksdagspartier utom Socialdemokraterna. Andersson hade redan träffat talmannen när hon lämnade tillbaka uppdraget. (Riksdagen)

Norlén samtalade bland andra med Moderaternas Ulf Kristersson, Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar. Han träffade också företrädare för Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.

Efter rundan kom inget besked om vem som får försöka bilda regering.

Talmannen meddelade att han nu ska överväga nästa steg i regeringsbildningen. Under tiden fortsätter han de informella samtalen med partiföreträdare. Ytterligare information ska lämnas under veckan. (Riksdagen)

Läget är fortfarande låst

Det politiska läget har inte förändrats. Ingen av de möjliga regeringsbildningarna har ännu ett tillräckligt tydligt parlamentariskt underlag för att kunna gå till en statsministeromröstning i riksdagen.

Det finns i huvudsak två större regeringsalternativ. Det ena är en regering med Socialdemokraterna, eventuellt tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Vänsterpartiet och kanske Centerpartiet. Det andra är en borgerlig regering med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, där Sverigedemokraterna skulle behöva tolerera regeringen i riksdagen, exempelvis genom att avstå från att rösta nej i statsministeromröstningen.

Det första alternativet har ännu inte tillräckligt stöd eftersom de berörda partierna inte är överens om hur ett samarbete ska se ut. Vänsterpartiet kan tänka sig att stödja en sådan regering, men vill samtidigt få politiskt inflytande. Centerpartiet har en annan syn på både ekonomisk politik och regeringssamarbete och har inte gett något tydligt besked om att stödja en regering ledd av Socialdemokraterna. Miljöpartiets roll är inte heller helt klar. Om partierna inte kan enas om ett gemensamt regeringsunderlag riskerar en sådan regering att inte tolereras i statsministeromröstningen eller att få svårt att få igenom sin politik.

Det borgerliga alternativet har ett annat problem. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna behöver Sverigedemokraternas stöd eller åtminstone deras tolerans för att kunna bilda en regering som inte röstas ned av riksdagen. Samtidigt finns det skillnader mellan partierna om hur stort inflytande Sverigedemokraterna ska få och vilka politiska krav som ska accepteras. Om Sverigedemokraterna röstar nej, eller om Liberalerna inte kan ställa sig bakom uppgörelsen, kan det saknas ett tillräckligt parlamentariskt underlag för en sådan regering.

Det finns också möjligheten att bilda en bredare regering över blockgränsen, exempelvis med Socialdemokraterna och något eller några borgerliga partier. En sådan lösning skulle kunna ge ett större parlamentariskt underlag, men partierna står långt ifrån varandra i flera centrala frågor. Dessutom kan en bred koalition vara svår att få ihop eftersom partierna riskerar att behöva kompromissa bort viktiga delar av sin politik.

I Sverige behöver en statsminister inte få en majoritet av rösterna för sig i riksdagen. Det räcker att färre än 175 ledamöter röstar nej. Om 175 eller fler ledamöter röstar nej faller förslaget. Men även en regering som klarar statsministeromröstningen måste kunna få igenom budgeten och annan viktig politik. Därför handlar regeringsbildningen inte bara om att undvika 175 nej-röster i statsministeromröstningen, utan också om att skapa ett fungerande parlamentariskt samarbete.

Norléns uppgift är därför att hitta en kandidat som vill försöka bilda regering och som bedöms kunna tolereras av riksdagen. Kandidaten behöver inte på förhand ha stöd av en majoritet, men måste kunna visa att det finns ett tillräckligt parlamentariskt underlag för att regeringen ska kunna tillträda och arbeta.

Nu väntar nästa steg

Att Norlén inte gav något besked på onsdagen betyder inte att processen står stilla. Samtalen fortsätter.

Talmannen ska nu bedöma vilket steg som bäst kan föra processen framåt. Det kan bli ett nytt sonderingsuppdrag, men det är ännu oklart vem som i så fall får det. (Riksdagen)

Efter valet den 13 september har Sverige fortfarande ingen ny regering. Den nya riksdagen är på plats, talmannen är vald och den formella processen har inletts.

Den avgörande frågan återstår:

Vem kan samla tillräckligt stöd för att bilda regering?

Det är den frågan Andreas Norlén nu försöker föra processen närmare ett svar på.