Sverige saknar kraftreserv i vinter – och ansvaret är tydligt
Dagens Nyheter rapporterar att Sverige i vinter står utan den effektreserv som tidigare varit en sista livlina när elnätet riskerar att bli ansträngt. Det beskrivs som "förödande" om ett hårt köldslag sammanfaller med dålig tillgång på vindkraft och importerad el. Den avgörande frågan blir då: Vem bär ansvaret?
En avvecklad reserv – utan ersättning
Historiskt har Sverige haft en statligt upphandlad effektreserv, i form av elproduktion som bara körs vid efterfrågetoppar samt vissa möjligheter till tillfälliga förbrukningsreduktioner. Regeringen Kristersson och energiminister Ebba Busch valde att inte ersätta den tidigare modellen med en ny, trots att flera aktörer – Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och energiexperter – varnat för att behovet ökar i takt med att elsystemet blir mer väderberoende.
När den gamla reserven löpte ut 2023 signalerade regeringen att "marknaden" skulle lösa behovet. Det har den inte gjort.
En politisk konsekvens av ideologiska beslut
I grunden är dagens brist på kraftreserv resultatet av två parallella misstag:
- Ett ensidigt fokus på kärnkraftsretorik, istället för faktisk kapacitetsplanering. Regeringen ödslar tid på framtida reaktorer som inte kommer stå klara på 10–15 år, samtidigt som det akuta systemstöd som behövs i år saknas.
- Ett ideologiskt avståndstagande från statlig styrning. Effektreserven togs bort utan att en robust marknadsmekanism stod redo. Svenska kraftnät har länge signalerat behov av mer aktiv planering, men regeringen ville visa för branschen att staten "inte ska störa marknaden".
Konsekvensen är att Sverige står betydligt mer sårbart än nödvändigt – och att hushåll riskerar både högre priser och lokala bortkopplingar i extremväder.
DN:s fråga: "Vem bär ansvaret?"
Svaret är enkelt:
Det är regeringen som bär ansvaret.
Det är regeringen som valt att inte förlänga eller ersätta effektreserven. Det är regeringen som prioriterat politiska utspel framför robust energiplanering. Och det är regeringen som stått passiv när myndigheter efterfrågat mer styrning.
Att hänvisa till "marknaden" när det gäller landets mest kritiska infrastruktur har nu fått ett mycket konkret pris.
Ett starkare Sverige kräver aktiv energipolitik
En socialdemokratisk energipolitik bygger på långsiktighet, diversifiering och systemansvar. Det handlar inte om att välja antingen vind eller kärnkraft – utan om att säkerställa att Sverige har:
- reserver när vädret sviker
- planerbar kraft i hela landet
- investeringar i nät, lagring och teknikneutral expansion
- tydlig styrning och statligt ansvar
Det är när staten kliver tillbaka som systemet blir riskabelt. Och det är när regeringen abdikerar från sitt ansvar som kostnaderna vältras över på hushåll och företag.
I vinter kan det bli uppenbart för alla.
Fakta & källor
- Dagens Nyheter: "Sverige saknar kraftreserv i vinter – förödande konsekvenser möjliga" (DN.se, 2025)
- Svenska kraftnät: Årsrapporter om effektbalans 2021–2024
- Energimarknadsinspektionen: Remissvar och utredningar kring effektreserven
- Regeringsbesked kring avvecklingen av effektreserven 2023–2024