När vård blir en politisk fråga

Sverige har visat att vi har både kapacitet och beredskap att ta emot svårt skadade patienter från andra länder när den akuta nöden slår till. Efter brandkatastrofen på skidorten Crans-Montana i Schweiz erbjuder Sverige intensivvårdsplatser för svårt brännskadade, specialistkompetens och transporter med vårdkapacitet.

– Vi står redo, säger sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD).

Det är rätt. Det är viktigt. Och det råder ingen som helst tvekan om att detta är vad ett humanitärt ansvarstagande land ska göra.

Just därför skaver regeringens hållning i en annan, betydligt större och mer akut humanitär katastrof.

När det gäller Gaza har den svenska regeringen envist – och minst sagt förvånande – motsatt sig att ta emot skadade civila för vård i Sverige. Detta trots att behoven är dokumenterat skriande. Sjukhus är sönderbombade, intensivvårdsplatser saknas, läkemedel och utrustning är i akut brist. Barn opereras utan bedövning. Människor dör av skador som hade varit fullt behandlingsbara i ett fungerande sjukvårdssystem.

Världshälsoorganisationen, Röda Korset och FN:s humanitära organ har gång på gång vädjat till omvärlden att ta emot svårt skadade patienter från Gaza – inte minst barn. Flera europeiska länder har gjort just detta. Sverige har valt att avstå.

Det är här frågan blir oundviklig: Varför räknas vissa liv mer än andra?

När skadade befinner sig i Schweiz är det självklart att Sverige öppnar sina intensivvårdsplatser. När skadade befinner sig i Gaza möts samma förfrågan av politisk tvekan, undanflykter och tystnad. Regeringen gömmer sig bakom teknikaliteter och diplomatiska formuleringar, trots att det handlar om rent humanitärt bistånd – inte om att ta politisk ställning i en konflikt.

Att rädda svårt skadade civila är inte att välja sida.

Att låta bli är däremot ett val.

Sverige har länge velat se sig självt som en humanitär stormakt, som ett land som står upp för folkrätten och alla människors lika värde. Den självbilden klingar ihåligt när regeringen i praktiken graderar människor efter var de råkar vara födda – eller bombade.

Vi kan ta emot skadade från Gaza.

Vi väljer att inte göra det.

Det är en skam för den svenska regeringen. Och ja – det är något vi borde skämmas över allihop, om vi accepterar att detta sker i vårt namn.

Humanitet kan inte vara selektiv. Antingen gäller den alla – eller så gäller den inte alls.

Faktaruta: vård av skadade från krigs- och katastrofområden

• Sverige har vid upprepade tillfällen tagit emot svårt skadade patienter från andra länder efter krig och katastrofer, bland annat från Ukraina, Syrien och efter större olyckor i Europa.
• Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är stora delar av sjukvårdssystemet i Gaza satt ur funktion. Sjukhus saknar el, läkemedel, personal och möjlighet till avancerad kirurgi och intensivvård.
• FN, WHO och Internationella Röda Korset har vädjat till omvärlden att ta emot svårt skadade patienter från Gaza, särskilt barn, för vård utanför området.
• Flera europeiska länder, däribland Spanien, Frankrike, Tyskland och Norge, har under kriget tagit emot skadade patienter från Gaza för specialiserad vård.
• Enligt regeringen har Sverige kapacitet att ta emot svårt skadade patienter från andra länder när behov uppstår, vilket nyligen bekräftats genom erbjudandet till Schweiz efter brandkatastrofen i Crans-Montana.