Sverige i EU-toppen för innovation – men vems förtjänst är det egentligen?

I går presenterade EU-kommissionen årets upplaga av European Innovation Scoreboard, och resultatet väcker både stolthet och eftertanke: Sverige återtar förstaplatsen som EU:s mest innovativa land. Dessutom rankas Stockholm som Europas mest innovativa region. Ett styrkebesked – men också en möjlighet att ställa den avgörande frågan: vem ska ha äran?

Om man lyssnar på regeringsföreträdare lär det snart heta att detta är ett kvitto på Tidöpolitikens framgång. Men är det verkligen så enkelt?

Universiteten och forskningsmiljöerna – Sveriges verkliga ryggrad

Sanningen är att Sveriges innovationsförmåga inte är något som uppstått det senaste året. Den är resultatet av decennier av satsningar på forskning, utbildning, starka universitet och ett innovativt näringsliv med global räckvidd.

Det är inte regeringens nedskärningar på högre utbildning, minskade anslag till folkbildning, eller uteblivna reformer för forskningsfinansiering som tagit Sverige till toppen. Det är snarare trots detta som svenska universitet, forskningsinstitut och innovativa företag fortsätter leverera.

Vi har några av Europas starkaste tekniska högskolor. Vi har en lång tradition av samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi har ett relativt högt förtroende för institutioner, vilket skapar goda förutsättningar för långsiktig kunskapsutveckling. Och vi har – fortfarande – många engagerade forskare, studenter och entreprenörer som vill bidra till lösningar på vår tids stora utmaningar.

Regionala styrkor bortom regeringspolitik

Att Stockholm toppar EU:s innovationsindex bland regioner är också värt att reflektera över. Stockholm har länge varit ett nav för digitalisering, tech-startups och internationella samarbeten. Men det beror inte på något nytt politiskt paradigmskifte – snarare på en regional innovationskultur som byggts upp under lång tid genom investeringar i utbildning, infrastruktur och öppenhet mot omvärlden.

Att Tidöpartierna samtidigt för en politik som ibland präglas av forskarskepsis, nedmontering av folkbildning och motvilja mot internationellt akademiskt samarbete gör det ännu mer tveksamt att ge regeringen äran för dessa resultat.

Ett styrkebesked – men också en påminnelse

Det är glädjande att Sverige återigen är nummer ett i EU på innovation. Men det är också en påminnelse om vad vi har att förlora, om vi inte fortsätter att värna våra starka utbildningsinstitutioner, vår forskningsbas och det fria idéutbytet.

Så innan någon blågul fana hissas i regeringskvarteren bör vi rikta ett tack till våra universitet, högskolor, forskningsråd och alla dem som i vardagen gör Sverige till en innovationsnation. De är framtidens ryggrad – inte slogans i ett regeringsunderlag.