Svenska reaktioner på EU–USA‑tullavtalet

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) beskriver avtalet som ett medvetet val:
"Det här avtalet gör ingen rikare, men är kanske det minst dåliga alternativet." Regeringen håller fortfarande på att analysera detaljerna, men poängterar att kritiska branscher som läkemedel, kemikalier och bilindustri undantas från de värsta tullhöjningarna.

Per Altenberg, chefsekonom vid Kommerskollegium, menar att avtalet markant bryter mot WTO:s likabehandlingsprinciper – men konstaterar också att det ger efterlängtad stabilitet:
"Trots ogynnsamt för Sverige och EU, har EU till slut dragit det längsta strået eftersom det land som inför tullarna oftast påverkas mest negativt." 

Robert Bergqvist, chefsekonom vid SEB, och andra experter varnar för att avtalet innebär osäkerhet. Kombinationen av tullar, kronförstärkning och dollarförsvagning kan bli kostsam för svenska exportföretag och konsumenter.³

Per‑Olof Sjöö, ordförande i GS-facket, varnar för att de nya tullarna riskerar att minska handeln och öka arbetslösheten i svensk industri:
"Det är ganska uppenbart att åtgärderna leder till ökade priser, minskad handel och högre arbetslöshet."

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger:
"Vi vill inte ha växande handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig." Samtidigt upprepar han att Sverige kommer agera inom EU för att hitta förhandlade lösningar.

Svenska ledamöter från V, MP, L och SD har uttalat sig enat mot Trumps tullhot, särskilt med betoning på att de nya protektionistiska draget skadar både EU:s trovärdighet och svensk exportmöjlighet.