Svensk ekonomi bromsar in – tid att prioritera människor framför marknad
Den senaste BNP-statistiken från maj 2025 visar en något oväntad nedgång med 0,2 procent jämfört med april. Det här är ett tecken på att Sveriges ekonomiska motor inte går på full kapacitet – och det är dags att ifrågasätta vad som verkligen styr vår ekonomi och vilka som drabbas när tillväxten bromsar.
Vad säger SCB och vad betyder det?
Enligt SCB:s nationalekonom Mattias Kain Wyatt beror nedgången främst på lägre tjänsteproduktion och minskad aktivitet inom offentliga myndigheter. Hushållens konsumtion minskar och varuhandelsnettot försvagas, alltså exporten minskar i förhållande till importen.
Det är inga konstigheter — när vanliga människor får mindre pengar över till mat, hyra och nödvändigheter minskar konsumtionen. Det är alltså ett symptom på att klyftorna växer och att många känner sig osäkra inför framtiden. När offentlig sektor dras ned försvagas dessutom det viktiga skyddsnätet för oss alla.
Osäkerhet och ojämlikhet
Det är lätt att stirra sig blind på BNP som en siffra, men bakom varje procentenhet finns människors liv och villkor. Den oväntade nedgången i ekonomin speglar också hur den nyliberala politiken — med nedskärningar och marknadsfokus — har gjort oss sårbara för kriser och nedgångar.
Att BNP ändå ökar 0,9 procent på årsbasis är förvisso glädjande, men vi måste komma ihåg att tillväxten ofta har skett på bekostnad av jämlikheten och klimatet. Vi kan inte fortsätta bygga välstånd på att vissa tjänar allt mer medan andra slits ut eller hamnar utanför.
Vad behöver göras – och varför?
Sverige behöver en politik som sätter människor först, inte börsens aktiekurser. Det handlar om att:
Bygga ut offentlig sektor och välfärden, med fler jobb inom vård, skola och omsorg som verkligen gör skillnad för människor.
Öka investeringarna i klimatomställning och hållbar infrastruktur – en satsning som både skapar arbetstillfällen och tar ansvar för vår framtid.
Stärka skyddet för de mest utsatta genom förbättrade socialförsäkringar och bostadspolitik.
Minska klyftorna genom skattepolitik som kräver mer av de som har mest och ger mer till de som har minst.
Slutsats
Ekonomin är inte en naturkraft som vi bara kan acceptera. Den är något vi styr och formar genom politiska beslut. Maj månads BNP-underskott visar att det är dags att ändra kurs – från marknadsfixering till en rättvis och hållbar ekonomi som prioriterar människors välmående och framtid.
Vi kan och måste göra bättre än så här.