Skalbaggsinvasion hotar tusenårigt klosterbibliotek i Ungern
Tusentals historiska böcker har tvingats lämna sina hyllor i det medeltida Pannonhalma-klostret i Ungern. Orsaken? En nästan osynlig fiende – en skalbagge.
När bibliotekarier nyligen städade i det tusenåriga benediktinklostrets bibliotek upptäckte de små, runda hål i bokryggarna. Det som först såg ut som ett mindre slitage visade sig snart vara ett omfattande angrepp av brödbock (Stegobium paniceum) – en liten men skoningslös bokätare.
"Det är det största insektsangrepp vi någonsin sett i samlingen," säger Zsófia Edit Hajdu, chefskonservator vid klostret.
Pannonhalma-klostret, ett UNESCO-världsarv sedan 1996, är hem för en av Ungerns äldsta och mest värdefulla boksamlingar. Här förvaras omkring 400 000 volymer, varav flera är ovärderliga handskrifter, inkunabler och tidiga tryck.
Nu har cirka 100 000 böcker, en fjärdedel av hela samlingen, akut flyttats från hyllorna. Varje volym packas in i lufttäta säckar fyllda med ren kvävgas, där de ska ligga i minst sex veckor – en sorts karantän som ska döda alla insekter och larver utan att skada pappret.
Böcker från 1200-talet till upplysningstid hotade
Biblioteket innehåller bland annat:
• Codex Albensis – en medeltida bibel från 1300-talet, handskriven på pergament
• Inkunabler – alltså tryckta böcker från före år 1500, exempelvis en latinsk upplaga av Thomas Aquinas Summa Theologiae tryckt i Venedig 1488
• Unika verk om astronomi och botanik från 1500–1600-talet
• En rar ungersk upplaga av Imre Thökölys dagbok från 1690-talet, tryckt i Kassa
• Luthers katekes tryckt i Leipzig på 1540-talet
Även mer "vardagliga" böcker från 1700- och 1800-talet – juridik, geografi, predikosamlingar – har stort kulturhistoriskt värde. Dessa limmade band är särskilt känsliga för skalbaggslarvernas aptit på gelatin och stärkelse.
Ett symptom på ett större problem
Experter menar att klimatförändringar spelar en viktig roll. Varmare och fuktigare somrar gör att skadeinsekter som tidigare inte kunde föröka sig i kallare byggnader nu överlever och sprider sig. Enligt Hajdu förkortas brödbockens livscykel och antalet generationer per år ökar.
"Vi ser en tydlig ökning i angrepp både här och i andra europeiska samlingar. Det här är inte ett isolerat fall."
Vad händer nu?
Biblioteket håller stängt minst till våren 2026. Under tiden arbetar restauratörer och konservatorer dygnet runt. Skadade böcker tas om hand för manuell restaurering – en tidskrävande och kostsam process.
Det är oklart hur många volymer som går att rädda i fullgott skick. Men viljan är stark att inte bara rädda en samling, utan att bevara ett helt kulturarv för framtiden.
Varför ska vi bry oss?
Den här historien är mer än ett kuriosafall. Den säger något större om hur sårbart vårt skrivna arv är i en föränderlig värld. Oavsett om det handlar om angrepp av skalbaggar, översvämningar, digitalt förfall eller politisk nedrustning av kulturinstitutioner – vår gemensamma historia behöver omsorg.
För visst är det något rörande i bilden av ett medeltida bibliotek där munkar i tystnad kopierade skrifter – och nu, tusen år senare, sitter moderna konservatorer i plastförkläden och dammsuger bokryggar med kirurgisk precision.