Sergej Beljajevs lögner i SVT

I ett gårdagens avsnitt av SVT:s 30 minuter fick vi se Rysslands ambassadör i Sverige, Sergej Beljajev, inta en roll som talesperson för rysk statlig propaganda — mitt i svensk tv. Ambassadören, som representerar en stat som länge förnekat sina egna krigsbrott i Ukraina, spred flera flagranta felaktigheter och vilseledande påståenden som borde ha fått varje journalist att höja varningsflaggan.

Lögner om Butja

Höjdpunkten i propagandan var hans påstående om massakern i Butja, där han hävdade att allt var "iscensatt" av ukrainska styrkor. Enligt Beljajev var de dokumenterade dödsoffren, kropparna på gatorna och satellitbilderna som visar att civila avrättades, bara en del av en cynisk ukrainsk iscensättning.

Detta påstående står i total kontrast till ett brett och samstämmigt bevismaterial: satellitbilder från Maxar och andra leverantörer visar kroppar på gatorna innan ryska trupper lämnat staden, ögonvittnen och journalister på plats har dokumenterat avrättningar, och FN:s människorättskommissionär har bekräftat omfattande kränkningar av internationell humanitär rätt. Ändå påstod Beljajev att dessa fakta inte existerar — en ren desinformation.

Andra propagandapåståenden

Beljajev gick vidare med flera andra falska påståenden:

• Han hävdade att rysk kultur skulle vara "förbjuden" i Ukraina, vilket inte stämmer; situationen är mer komplex, men påståendet framställs som att Ukraina systematiskt förbjuder rysk kultur, vilket är missvisande.
• Han beskyllde Ukraina för attacker mot sin egen civilbefolkning redan från 2014, vilket är ett ytterligare exempel på en omtolkning av historiska händelser för att rättfärdiga ryska ageranden.

Alla dessa påståenden är välkända exempel på den ryska statens informationskrigföring: de förvränger verkligheten, blandar fakta med lögner och skapar en narrativ mur mot internationell kritik.

SVT:s konfrontation

Det är värt att notera att programledaren Anders Holmberg aktivt konfronterade Beljajev med frågor och bad honom motivera sina påståenden. Trots det höll ambassadören fast vid sin version, vilket tydligt illustrerar skillnaden mellan journalistikens krav på verifierbarhet och propagandans syfte att manipulera publiken.

Slutsats

Beljajevs framträdande är ett exempel på hur statlig propaganda kan smyga sig in i medier som traditionellt står för fakta och analys. Genom att sammanblanda lögner om Butja, falska påståenden om kulturförbud och historiska revisioner försöker ambassadören skapa tvivel och splittra opinionen.

För den som vill förstå Rysslands narrativ i kriget är det väsentligt att tydligt kunna skilja mellan verifierbara fakta och desinformation — något som Beljajevs framträdande tydligt illustrerar.