SD vill inskränka skyddslagen mot hat – experter varnar för allvarliga konsekvenser
Sverigedemokraternas (SD) förslag om att begränsa lagen om hets mot folkgrupp (HMF) väcker nu bred kritik – både från juridiska experter, människorättsorganisationer och politiska partier på vänsterkanten. SD vill bland annat avskaffa skyddet för personer med viss sexuell läggning och ta bort religiös tillhörighet som skyddsgrund. Förslaget ses som en dramatisk omstyrning av svensk rättstradition.
Rättsliga experter: "Lagen riskerar att förlora sin funktion"
Även konservativa jurister har uttryckt oro. Rättsdebattören Alice Teodorescu Måwe har tidigare varnat för att en försvagning av lagen skulle "göra skyddet tandlöst" när trakasserier eller hotfull symbolik riktas mot grupper. Fallet med de hängda dockorna i Umeå – som inte ledde till åtal – används som exempel på att lagen snarare behöver förtydligas än urholkas.
Åklagarmyndigheten har samtidigt lyft hur svårt det redan är att tolka gränsen för vad som räknas som hets kontra förakt. Här menar flera rättsexperter att lösningen är tydligare vägledning, inte att ta bort skyddade grupper.
Människorättsorganisationer: "Förslaget slår mot redan utsatta"
Organisationer som Expo, RFSL och Brottsoffermyndigheten betonar lagens normerande funktion: den signalerar vad som är oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Att ta bort skyddet för exempelvis HBTQ-personer och religiösa minoriteter skulle enligt dem:
- normalisera hat mot grupper som redan utsätts oproportionerligt mycket,
- försvaga förtroendet för rättsstaten,
- riskera att öka anmälningsmörkret för hatbrott.
En återkommande framhållen risk är att SD:s linje inte bara förändrar juridiken, utan även samhällsnormen kring vilka människor som anses skyddsvärda.
Reaktioner från riksdagspartierna
Socialdemokraterna (S) —
Nej till försvagning; vill snarare utveckla/tydliggöra lagen
S har i tidigare debatter betonat att lagen bör utvecklas/tydliggöras och har föreslagit åtgärder för att hantera t.ex. koranbränningar — inte att försvaga skyddet. Därför ses SD:s förslag som ett steg i fel riktning av S.
Vänsterpartiet (V) —
Tydligt emot; vill stärka lagen
Vänsterpartiet har uttalat (och agerat politiskt) för att hetslagstiftningen ska stärkas, inte försvagas. V ser lagen som ett verktyg för att skydda utsatta grupper och motverka rasism och organiserat hat.
Miljöpartiet (MP) —
Kraftigt kritisk ton i partiet mot SD:s retorik; stödjer stärkta skydd
Miljöpartiets lokala debattinlägg och uttalanden i ärendet är kritiska mot SD:s linje i bredare frågor om hat och desinformation; MP har tidigare drivit att hetsfrågor måste hanteras strängare.
Moderaterna (M) —
Delvis splittrat; finns röster som kritiserar lagen
Det finns moderata röster (i media) som ifrågasätter dagens formulering av HMF-lagen och som uttryckt stöd för en inskränkt tolkning i syfte att skydda yttrandefriheten. Samtidigt finns moderata företrädare som kritiserat grovt språkbruk från egna företrädare och inte explicit ställt sig bakom ett helhjärtat avskaffande. (Alltså: delvis intern splittring dokumenterad i rapporteringen.)
Centerpartiet (C) —
Inga tydliga, nyhetspublicerade reaktioner hittills
Center har i andra sammanhang markerat skarp kritik mot SD-företrädare (t.ex. i Jomshof-fallet), men jag hittar ingen publicerad, tydlig kommentar från partiledningen i media som direkt bemöter just detta specifika SD-förslag om att inskränka HMF-lagen. (Ingen källa för ett formellt uttalande i denna snabbsökning.)
Liberalerna (L) —
Inga klara, publicerade reaktioner på just detta förslag
Liberalerna har generellt en liberal människorättsprofil och är kritiska till SD i bredare mening, men jag hittar inga nyhetsrapporter eller pressmeddelanden där partiet uttalat sig specifikt om detta SD-initiativ i media (ännu).
Kristdemokraterna (KD) —
Inga tydliga, publicerade reaktioner på detta förslag
KD har historiskt varit beredda att samarbeta med SD i vissa frågor och KD-ledare har uttalat sig i andra sammanhang, men jag hittar inga formella KD-uttalanden i nyhetsflödet som bemöter just SD:s förslag att inskränka HMF-lagen.
Sammanfattning av status
- Tydliga och uppmärksammade reaktioner (i media): SD (initiativ), S, V, MP, delvis M.
- Inga (eller inte hittade) formella/nyhetspublicerade reaktioner ännu: C, L, KD — dessa partier kan mycket väl ha interna överläggningar eller uttalanden som ännu inte publicerats brett i media eller som väntar på presskanaler.
Analys: Kombinationen av juridiska och ideologiska risker gör SD:s förslag särskilt problematiskt
Det finns två skilda men samverkande risker med SD:s linje:
1. Juridisk osäkerhet
Att avskaffa skyddsgrunder skapar luckor i lagen som gör det oklart vilket hat som faktiskt är straffbart. Detta riskerar:
- godtyckliga domstolsbedömningar,
- minskat rättsligt skydd för utsatta grupper,
- fler fall där hets inte leder till åtal.
2. Normativ och demokratisk förskjutning
En inskränkning skulle även signalera att vissa grupper inte längre anses behöva skydd. Det är en farlig principiell förändring:
- Hatretorik kan normaliseras i den offentliga debatten.
- Minoriteters deltagande i demokratin kan minska.
- Extremistiska rörelser kan få större spelrum.
Detta är kärnan i vänsterns kritik: ett demokratiskt samhälle kan inte vara neutralt inför vem som utsätts för hat och vem som inte gör det.
Slutsats
SD:s förslag att begränsa lagen om hets mot folkgrupp är mer än en juridisk reform – det är en ideologisk markering som riskerar att underminera demokratins grundläggande skydd för utsatta.
När både rättsexperter, människorättsorganisationer och vänsterpartier varnar för samma sak bör det tas på största allvar: att försvaga HMF-lagen kan bli ett av de mest långtgående normskiftena i svensk rättspolitik på decennier.