SD ställer krav – och högerblocket står inför tre möjliga vägar

Jimmie Åkesson har nu sagt det rakt ut: om de borgerliga partierna vinner nästa val ska Sverigedemokraterna sitta i regeringen. Annars fäller partiet Ulf Kristersson som statsminister. Det är en tydlig markering – och den förändrar spelplanen.

För första gången sedan Tidöavtalet slöts ställs frågan på sin spets: ska Sverigedemokraterna fortsatt vara ett stödparti utanför regeringen, eller ska de bli en fullvärdig del av den borgerliga makten?

Det finns flera möjliga scenarion – och ingen av dem är riskfri.

Scenario 1: SD får regeringsposter – en "blåbrun" regering på riktigt

Om Moderaterna, Kristdemokraterna och eventuellt Liberalerna återigen får majoritet med SD:s stöd, men SD vägrar stå utanför, återstår bara ett alternativ: att ge Åkesson ministerposter.

Det skulle sannolikt innebära att SD får ansvar för frågor där de redan haft stort inflytande – exempelvis migrationspolitik, kriminalpolitik och kultur. Åkesson själv kan tänkas vilja bli vice statsminister, medan profiler som Henrik Vinge eller Tobias Andersson kan bli ministrar.

Fördel: stabilare parlamentarisk bas; SD blir direkt medansvariga för regeringens beslut.

Nackdel: Liberalerna kan inte sitta kvar i en regering där SD ingår. Det skulle i praktiken spränga hela Tidösamarbetet.

Om L åker ur riksdagen, vilket flera mätningar visar som möjligt, blir denna väg ändå enklare – då slipper M och KD ta hänsyn till ett liberalt veto. I så fall kan Sverige få sin första regering med SD-ministrar redan 2026.

Grovt sannolikhetsläge: cirka 45 %. 

Scenario 2: Kristersson försöker regera utan SD – och fälls

Ett annat alternativ är att Ulf Kristersson försöker bilda en ny regering utan SD, men att Åkesson står fast vid sitt hot. I det läget fäller SD Kristersson i statsministeromröstningen – och en borgerlig regering faller redan på dag ett.

Då kan flera utfall följa:

• Kristersson avgår, och Magdalena Andersson försöker bilda regering med stöd av S, MP, V och C.
• SD kan välja att lägga ner sina röster och därmed släppa fram Andersson, som blir statsminister med svagt parlamentariskt underlag men stort förtroende i mitten.
• Alternativt kan ett extraval tvingas fram – något som dock både M och S vill undvika.

Detta scenario skulle kasta Sverige in i ett politiskt vakuum liknande 2018, men med ännu tydligare blocklåsning.

Grovt sannolikhetsläge: cirka 30 %.

Scenario 3: Ett nytt maktskifte – SD väljer att byta sida taktiskt

Det tredje scenariot är det mest oförutsägbara, men inte otänkbart. Om SD anser sig illa behandlat av M och KD kan Åkesson göra allvar av sina antydningar: att hellre låta Socialdemokraterna ta regeringsmakten än att återigen stå utanför.

Det skulle inte innebära att SD "byter block" i klassisk mening – snarare att partiet straffar Kristersson genom att inte aktivt rösta emot Andersson. En sådan manöver skulle kunna ge SD en stark förhandlingsposition i nästa mandatperiod, särskilt om de blir största parti på högersidan.

Det är ett riskfyllt spel – men SD har tidigare visat att de gärna utmanar de gamla partierna.

Grovt sannolikhetsläge: cirka 20 %.

Slutsats: En ny maktbalans formas

Det som tidigare var ett samarbete med tydliga gränser håller på att omformas till en maktkamp om ledarskapet i högern. Moderaterna har svårt att framstå som det naturliga regeringspartiet när SD öppet hotar att fälla Kristersson. Samtidigt är Åkessons krav inte bara ett utspel – det är också en testballong inför valrörelsen 2026, riktad till både väljare och konkurrenter.

Om Liberalerna trillar ur riksdagen öppnas dörren för en SD-regering.

Om de klarar sig kvar, riskerar blocket att spricka.

Och om SD växer ytterligare kan partiet själva börja tala om att leda regeringen – inte bara sitta i den.

Mycket kan hända. Men ett är tydligt: nästa val handlar inte bara om vem som ska styra Sverige, utan om vem som ska styra högern.

Faktaruta – läget i dag

• Källa: Expressen-intervju med Jimmie Åkesson, 26 oktober 2025.
• Budskap: SD kräver regeringsposter efter nästa val, annars fäller man Ulf Kristersson.
• Senaste opinionsläge: S omkring 35 %, SD 21 %, M 17 %, V 8 %, C 4 %, KD 3–4 %, L 4 %.
• Analys: Enbart S+V+MP+C når i dag ungefär 51 %. Högerblocket ligger på cirka 47 %. Med dagens siffror skulle Kristersson inte bli statsminister igen – men mycket kan ändras fram till 2026.