Ryssland: “Ett steg mot krig” – så bemöttes Trumps ultimatum
Den 28 juli, efter att USA:s president Donald Trump kortat ner sin tidigare 50‑dagarsfrist till Ryssland att sluta kriget mot Ukraina till 10–12 dagar, svarade Kreml med tydliga varningar.
Dmitrij Medvedev, tidigare president och nu rådgivare i Kreml, gick ut med kraftig kritik: "Trumps ultimatumsspel kan leda till ett krig med USA – inte bara mellan Moskva och Kiev." Kremls talesperson Dmitrij Peskov förklarade att ultimatumen uppfattas som oacceptabla och provocerande, och att Ryssland inte kommer att avvika från sin maximalistiska hållning – inklusive krävan på att Ukraina ska acceptera rysk kontroll över annekterade regioner och avstå NATO-medlemskap. Uttalandet markerar ett strategiskt höfvänd motbild: Ryssland framhåller att det inte är intresserat av en avslutning på sina egna villkor – men att externa deadlines och hot snarare intensifierar konflikten.
Omvärldens reaktion: en mix av skepsis, beredskap och press
EU-länders politiker
Ledare i EU kallade Trumps utspel för "en lösning utan Europa är dömd att misslyckas", och betonade vikten av att EU deltar i fredsförhandlingar med Ukraina .
- Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Frankrikes president Emmanuel Macron upprepade att freden måste uppnås med europeisk närvaro och partnerskap .
Ukraina
- Andriy Yermak, ansvarig för Ukrainas presidentkansli, uttryckte uppskattning:
"Tack för tydligt ledarskap – fred genom styrka behövs." - Men Kiev anade även risker i att förlita sig på ensidiga tidsramar – utan något tydligt löfte om konkreta resultat.
USA
- Trump kritiserade Putin för att "tala vackert" men sedan angripa civila mål. Han varnade för nya sekundära sanktioner – mot tredjepartsländer som gör affärer med Ryssland – samt ytterligare vapenstöd till Ukraina, inklusive Patriot‑system.
Ryssland har förklarat Trumps ultimatum för verkningslöst och farligt. Samtidigt eskalerar konflikten både diplomatiskt och militäärt – utan några tydliga utsikter till en vapenvila.
Analytiker ser Trumps hårda linje mer som symbolpolitik än strategisk diplomati – medan Ryssland fortsätter sin intensiva offensiv och driver på krav om demilitarisering, avnatoisering och territoriella garantier.