Ryssland använder 9M729-robot mot Ukraina – väst reagerar med stark oro för europeisk säkerhet

Enligt uppgifter från Ukraines utrikesminister har Russia skjutit mark­baserade kryssningsrobotar av typen 9M729 mot Ukraina vid minst 23 tillfällen sedan augusti. Vapensystemet ligger bakom USA:s utträde ur Intermediate‑Range Nuclear Forces Treaty (INF) 2019 och används nu för första gången – vilket väcker skarp kritik och fruktan för en ny fas i konflikten.

Ukraina uppger att Ryssland sedan augusti har genomfört minst 23 attacker med 9M729-roboten mot ukrainskt territorium. En hög militär källa uppger till nyhetsbyrån Reuters att en av ­robotarna flög över 1 200 kilometer innan den träffade sitt mål.

Vapnet 9M729 (NATO-benämning SSC-8) är markbaserat och har en räckvidd som uppskattas kunna uppgå till upp emot 2 500 km. Det kan bära både konventionell och kärnstridsspets. Det var utvecklingen av detta system som ledde till att USA under Donald Trump lämnade INF-fördraget 2019, med hänvisning till att Ryssland brutit mot det.

Ryska myndigheter har ännu inte (åtminstone offentligt) kommenterat specifikt användningen av 9M729 i Ukraina, men vapnets drift anses av västliga försvars­analytiker vara en strategisk förändring. Ett system av denna typ ger Ryssland förmågan att slå mål djupare i Ukraina eller potentiellt i Europa – från markbaserad mobil startpunkt – vilket komplicerar försvars­läget för Ukraina och dess västliga stöd­partner.

Reaktioner och konsekvenser

Ukraina kräver att väst ökar sitt stöd med lång­räckta missilsystem samt förstärkt försvar mot precisions­attacker. Utrikesminister Andrii Sybiha uttalar att Rysslands användning av 9M729 är "ett direkt hån mot USA:s diplomatiska insatser" och signalerar att Moskva är beredd att använda vapensystem som tidigare betraktats som "avskräckande" eller begränsade av avtal.

Analytiker menar att detta är ett steg mot en ny normalitet i kriget – där Ryssland testar och använder vapensystem som tidigare fanns mer som hotbilder än praktisk realitet. Ett sådant system gör det svårare för Ukraina att säkra sina bakre linjer och för väst att definiera en säkerhets­gräns för hur långt vapnet kan nå. Det öppnar för prövningar av europeiska länders försvarssystem och västlig avskräckning.

Vad detta betyder för europeisk säkerhet

Att vapnet, som tidigare låg i centrum för nedrustnings­avtalet INF och som från väst ansågs bryta mot det, nu används operativt mot Ukraina är ett signal­värde. Det handlar inte bara om Ukraina utan också om hur Europa måste tänka kring lång­räckta vapensystem och gränser för vad som kan släppas igenom utan att säkerhets­arkitekturen belastas. En brittisk före detta försvars­attaché säger att "om det visar sig att Ryssland använder INF-räckviddiga robotar, som lätt kan bära kärnstridsspetsar, i Ukraina – då är det en fråga för europeisk säkerhet, inte bara Ukraina".

Utsikter framåt

Det finns ett antal möjliga följder:

• Fortsatt användning av 9M729 kan pressa Ukraina till att kräva fler lång­räckta vapensystem från väst och ändra strategin för hur försvar mot ryskt djup hot skalas upp.
• Ryssland kan fortsätta att använda systemet som en signal mot väst och ett sätt att testa hur långt man kan driva gränserna för vad som tolereras.
• Europa måste överväga hur man förstärker luft- och mark­baserade försvarssystem samt beaktar att hot­bilden inte längre bara är flyg eller drone utan även mark­monterade lång­räckta robotar.

Fakta – 9M729

• Markbaserad kryssningsrobot, känd som SSC-8 i NATO-terminologi.
• Räckvidd uppskattad upp till omkring 2 500 km.
• Utvecklingen låg bakom USA:s beslut att lämna INF-fördraget 2019, som förbjöd markbaserade robotar med räckvidd 500–5 500 km.

Sammanfattning

Ukrainas besked om att Ryssland använt 9M729-robotar 23 gånger sedan augusti markerar en potentiell milstolpe i konflikten. Vapnet är inte bara ett militärt redskap utan ett geopolitiskt signalvapen – och dess användning utmanar den säkerhets­arkitektur som Europa allt­sedan kalla kriget försökt bygga. Det innebär att vad som sker i Ukraina inte bara är lokalt utan har konsekvenser för heleuropeisk och global säkerhet.