Ryska drönare över Tyskland – en ny front i Putins krig

Det som nu rapporteras från Tyskland borde få varningsklockorna att ringa högt i hela Europa. Enligt The New York Times har ryska drönare flugit över tyska områden där vapenleveranser till Ukraina passerar. Uppgifterna, baserade på västerländska underrättelsekällor, pekar på systematisk övervakning: rutter, företag, logistiska knutpunkter. Syftet är uppenbart. Seth Jones från tankesmedjan CSIS beskriver det som "rent spionage". Om Kreml vet exakt vilka vapensystem som är på väg in i Ukraina kan de planera motdrag – och till och med sabotera leveranserna.

Kremls svar var väntat. Talespersonen Dmitry Peskov avfärdade rapporten som "fake news". Det är standardrepertoaren: förneka allt, även när mönstret är välkänt. För faktum är att detta inte är första gången drönare observerats över känsliga tyska områden. Redan 2024 pågick en utredning i Schleswig-Holstein om mystiska drönaröverflygningar över kärnkraft och gasterminaler. Under samma period rapporterades om drönare över militära övningsfält där ukrainska soldater utbildades. I somras noterades drönare vid Airbus Defence & Space i Manching, ett av Tysklands mest centrala försvarsindustricentra.

Vi ser alltså ett mönster. Ryssland använder drönarteknik inte bara på slagfältet i Ukraina, utan också som del av sin hybridkrigföring mot Europa. Gråzonstaktik. Precis under tröskeln för vad som kan kallas en väpnad attack, men tillräckligt för att underminera säkerheten, skapa osäkerhet och samla information.

Det mest oroande är att detta sker på tyskt territorium, mitt i EU och Nato. Om ryska spaningsdrönare kan kartlägga vapenrutter i fredstid, vad säger det om Europas beredskap? Tyskland är navet i vapentransporterna till Ukraina. Om dessa transporter störs eller saboteras riskerar Ukraina att stå utan kritiska resurser i ett läge där varje leverans kan avgöra frontlinjens stabilitet.

Men frågan är större än så. Den handlar om Europas förmåga att försvara sig mot en fiende som inte spelar enligt några regler. Ryssland har för länge sedan suddat ut gränsen mellan krig och fred. Att spionera på vapentransporter är ett sätt att påverka krigsförloppet utan att öppet angripa Nato. Det ställer krav på oss: starkare luftrumsövervakning, bättre skydd av infrastruktur, och ett politiskt mod att kalla saker vid deras rätta namn.

Här kan Sverige spela en roll. Som nytt Nato-land, med lång erfarenhet av ryskt spionage, kan vi bidra till att lyfta frågan och driva på för gemensamma motåtgärder. Det är inte bara Ukraina som är måltavla för Putins krigföring. Det är hela Europa.

Att blunda för drönarincidenterna vore ett misstag. Vi kan inte låta spionage normaliseras. För om Ryssland kan flyga drönare ostört över Tyskland i dag, vad hindrar dem från att använda samma metod mot svenska hamnar, flygfält eller industrier i morgon?

Slutsatsen är enkel: Putins krig utkämpas inte bara i Donbass. Det förs också i Europas luftrum, över våra järnvägar och fabriker. Och det är hög tid att vi tar det på allvar.