Riksdagen sa nej till SD:s folkomröstning – demokratin stod pall

När riksdagen den 21 oktober röstade nej till Sverigedemokraternas krav på en folkomröstning om grundlagsändringen, försvarade den inte bara ett förslag – den försvarade själva demokratins ryggrad.

SD:s initiativ handlade inte om folkstyre. Det handlade om att göra det lättare att förändra fundamentala regler för makt och fri- och rättigheter. Ett nej till deras krav var därför ett ja till rättsstat, balans och långsiktig stabilitet.

Den aktuella reformen – "Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende" – syftar till att höja tröskeln för framtida grundlagsändringar. I dag räcker enkel majoritet i två riksdagsomröstningar. Förslaget innebär att det vid den andra omröstningen ska krävas två tredjedelars majoritet. Det är en reform som ska göra det svårare för tillfälliga majoriteter att snabbt förändra spelreglerna för demokratin – exempelvis tryckfriheten, domstolarnas självständighet eller valreglerna.

Ett skydd mot auktoritära tendenser

Jimmie Åkesson hävdade i kammaren att förslaget ger Socialdemokraterna "vetorätt". Det är en orimlig beskrivning. Tvärtom handlar det om att förhindra att någon regering – av vilket slag den än må vara – kan kapa demokratin genom snabba grundlagsändringar. Det är ett skydd mot maktmissbruk, inte ett verktyg för det.

Den som följt utvecklingen i Europa vet vad som står på spel. I Ungern har Viktor Orbáns regering steg för steg förvandlat ett demokratiskt land till en auktoritär stat, bland annat genom att förändra grundlagen med enkel majoritet. I Polen gjorde det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa samma sak – minskade domstolarnas oberoende och underminerade EU-rätten. I båda länderna skedde det genom att man sakta försvagade de institutioner som ska stå emot makten.

Sverigedemokraternas förslag att stoppa reformen följer samma logik. Det handlar om att öppna dörren för snabbare och enklare förändringar av grundlagen – och det gynnar bara de krafter som vill kunna böja rättsstaten efter sina egna intressen.

Sverige väljer rätt sida

När riksdagen nu avvisat SD:s begäran om folkomröstning, har en tydlig gräns dragits. Sverige väljer att stärka demokratin, inte försvaga den. Beslutet innebär att den första omröstningen om grundlagsändringen står fast – och efter nästa val krävs ett nytt riksdagsbeslut för att ändringen slutgiltigt ska träda i kraft. Om även den andra omröstningen går igenom, blir grundlagen starkare skyddad än tidigare.

Det är ett viktigt steg i en tid då auktoritära strömningar ökar. Den liberala demokratin är inte självklar – den måste försvaras varje dag, i varje beslut. Att göra det svårare att ändra grundlagen är inte en byråkratisk detalj; det är ett ställningstagande för frihet, rättssäkerhet och mänsklig värdighet.

Ett nej till högerextremismens väg

Sverigedemokraternas linje är del av en bredare europeisk rörelse som ifrågasätter institutioner, medier och rättsväsende. Deras krav på folkomröstning var inte ett uttryck för folklig demokrati, utan ett försök att undergräva de skyddsmekanismer som håller demokratin levande.

Att riksdagen sade nej var därför en seger för den liberala demokratin – och ett tydligt avståndstagande från högerextremismens försök att normalisera misstro mot demokratins institutioner.

Fakta

• Ärende: Sverigedemokraternas begäran om folkomröstning om förslaget "Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende" (prop. 2024/25:165).
• Beslut: Riksdagen avslog begäran den 21 oktober 2025.
• Innebörd av reformen: Två tredjedelars majoritet krävs i andra riksdagsbeslutet vid grundlagsändring.
• Syfte: Att stärka skyddet för rättsstat, fria medier och domstolars oberoende.
• Källor: Riksdagen.se, SVT, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Altinget, proposition 2024/25:165.