Riksdagen öppnar – nu börjar den nya mandatperioden

Efter valet och den första turbulenta veckan samlas Sveriges nyvalda riksdag. I dag öppnas riksmötet 2026/27 – och därmed börjar det politiska arbetet på allvar.

Det är en högtidlig dag i Stockholm. Den 29 september öppnas riksmötet 2026/27 och de 349 riksdagsledamöterna inleder sitt nya arbetsår.

Men bakom ceremonin finns en riksdag som redan har hunnit ta sina första beslut. På måndagen valdes Andreas Norlén till talman. Johanna Haraldsson (S), Julia Kronlid (SD) och Kerstin Lundgren (C) valdes till vice talmän. Den allmänna motionstiden har också inletts.

Riksmötets öppnande är därför mer än en högtidlig tradition. Det markerar starten på den nya mandatperioden och på det riksdagsarbete som ska forma svensk politik de kommande fyra åren.

Vid ceremonin i riksdagens kammare förklarade kung Carl XVI Gustaf, på talmannens begäran, riksmötet öppnat. På Riksplan hade Arméns musikkår och Livgardet medverkat när ledamöter och gäster anlände.

Samtidigt pågår en helt annan process i bakgrunden: arbetet med att få fram en ny regering efter valet.

Talmannen har fått en central roll i det arbetet. Den nya riksdagen är på plats, men regeringsfrågan är ännu inte löst. Det innebär att den kommande mandatperioden börjar med både högtidlighet och politisk osäkerhet.

För riksdagsledamöterna väntar nu det vanliga arbetet: motioner, utskott, debatter och beslut. För väljarna återstår att se hur de löften och konflikter som präglade valrörelsen kommer att omsättas i faktisk politik.

Valrörelsen är över. Nu börjar den svårare delen – att styra och fatta beslut.