FN-domstolen slår fast: Rätt till en ren och hållbar miljö är en mänsklig rättighet

Den 23 juli 2025 kom ett historiskt uttalande från Internationella domstolen i Haag (ICJ), som kan förändra klimatjuridiken i grunden. I ett vägledande, rådgivande yttrande slår domstolen fast att alla människor har rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö – och att detta är en mänsklig rättighet enligt internationell rätt. Även om yttrandet inte är juridiskt bindande, anses det ha mycket hög rättslig tyngd och kan få stora konsekvenser både globalt och nationellt, även för Sverige.

Domstolen tydliggjorde att klimatförändringar utgör ett akut hot mot mänskligheten och att stater som underlåter att agera i tillräcklig utsträckning kan hållas ansvariga. De kan, enligt domstolen, komma att behöva stå till svars för vad som klassas som ett internationellt rättsbrott – exempelvis genom krav på kompensation eller återställning av miljöskador. ICJ betonade att särskilt rika industriländer bär ett större ansvar att gå före i klimatomställningen, genom att minska utsläpp, fasa ut fossila bränslen och införa effektiva miljöskyddsåtgärder.

För Sverige kan detta bli ett rättsligt vägskäl. Även om landet ofta lyfts fram som ett föregångsland inom miljöpolitiken, har flera klimatmål urholkats de senaste åren, enligt kritiker. Det nya yttrandet stärker argumenten för de som menar att Sverige – liksom andra länder – inte bara har ett politiskt, utan också ett rättsligt ansvar att skydda miljön. Det kan också få konkret betydelse i svenska domstolar. Klimataktivistgruppen Aurora, som tidigare stämt staten för bristande klimatpolitik, har redan signalerat att ICJ:s yttrande kan ge nytt bränsle till en förnyad rättsprocess mot regeringen.

Regeringens svar kom snabbt. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) välkomnade domstolens yttrande, och underströk att Sverige redan har bland de lägsta utsläppen per capita inom EU. Hon ser inte beslutet som ett hot, utan som ett kvitto på att Sverige är på rätt väg – även om hon också betonade vikten av att "klimatpolitiken måste drivas med förnuft och realism". Regeringen framhåller att man arbetar mot målet om nettonollutsläpp till 2045, med satsningar på kärnkraft, bioenergi, CCS-teknik och utbyggd laddinfrastruktur.

Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Oppositionen menar att regeringens klimatpolitik varken är tillräcklig eller i linje med Parisavtalet, än mindre med den nya rättspraxis som nu börjar växa fram. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kräver att Sverige genast stärker sina klimatmål och inför tvingande åtgärder för att leva upp till miljörätten som mänsklig rättighet. Socialdemokraterna efterfrågar en bredare klimatpolitisk överenskommelse för att långsiktigt säkra omställningen.

Miljörörelsen i Sverige reagerade med både entusiasm och förväntan. Naturskyddsföreningen kallade ICJ:s beslut för "en milstolpe" som sätter press på alla länder – inklusive Sverige – att ta sitt ansvar. Greenpeace menade att ursäkternas tid nu är över, och att klimatmål utan åtgärder i praktiken kan bli föremål för juridiska prövningar, både nationellt och internationellt. Flera organisationer, däribland PUSH Sverige och Klimatklubben, efterlyste också en ny svensk klimatlag som direkt kopplar miljöskydd till mänskliga rättigheter.

ICJ:s yttrande är alltså inte bara en symbolisk markering – det är ett startskott för en ny rättslig era där klimatfrågan allt tydligare blir en fråga om rättvisa, ansvar och mänsklig värdighet. Och Sverige, trots sitt starka internationella rykte i miljöfrågor, kan snart tvingas visa att man lever upp till de ideal man länge har förespråkat.