Public service i skottlinjen – Tidöpartiernas förslag utlöste stormvarning i Almedalen
Den svenska public service-modellen står inför en möjlig systemförändring, efter att Tidöpartierna (SD, M, KD och L) presenterat ett förslag som i praktiken skulle strypa delar av verksamheten och skära bort det digitala innehållet utanför kärnformaten ljud och bild. Reaktionerna lät inte vänta på sig – och i Almedalen har debatten exploderat.
Företrädare för kultursektorn, tidigare public service-chefer, forskare och delar av oppositionen varnar för att förslaget öppnar för politisk styrning, underminerar det demokratiska samtalet och riskerar att urholka Sveriges förmåga till nationell krisberedskap och samhällsorientering.
Vad innehåller förslaget?
Enligt Tidöpartiernas linje ska:
SR:s uppdrag begränsas till ljud, vilket kan innebära att delar av sajten sr.se eller textbaserad journalistik försvinner.
SVT ska enbart producera rörlig bild, vilket försvårar nyhetsutveckling, granskningar och tillgänglighetsanpassningar.
UR ska samordnas eller inordnas i övrig struktur, vilket enligt kritiker innebär en risk för nedläggning i praktiken.
Ett särskilt beredskapsuppdrag ska ges, men utan ökade resurser – vilket flera aktörer ser som ogenomförbart.
Det är en modell som påminner om Ungerns och Polens tidigare ingrepp i sina nationella mediebolag, enligt en rapport från tankesmedjan Arena Idé.
Stormvarning från mediechefer – "Populismens testballong"
Fem tidigare toppchefer inom svensk media – däribland Jan Scherman (f.d. TV4), Eva Hamilton (f.d. SVT), Gunnar Strömblad (f.d. UR), Christina Jutterström (f.d. SVT) och Kerstin Brunnberg (f.d. SR) – gick i slutet av juni samman i en debattartikel i SvD:
"När regeringen vill krympa public service till endast teknikformat och samtidigt skicka in dem i totalförsvaret utan finansiering, då talar vi om politisk disciplinering snarare än reform."
De pekar på att Sverige är ett av få EU-länder där bred politisk samsyn kring public service traditionellt rått – men där detta nu riskerar att brytas upp, till följd av Sverigedemokraternas ökade inflytande.
UR:s vd: "Vi ska försvara allmänbildningen – inte tystna"
Kalle Sandhammar, vd för UR, var ovanligt tydlig i sitt budskap under Almedalsveckan:
"Om uppdraget begränsas till det som SD gillar – då dör hela idén med folkbildande television. Vi utbildar hela svenska folket i källkritik, klimat och demokrati. Det borde alla försvara."
Han påpekade att UR:s produktioner når elever, lärare och vårdpersonal – och att detta inte kan räknas hem i enbart klick eller reklampengar.
Lagercrantz: "Vi ska rusta Sverige – inte backa in i 90-talet"
SVT:s nya vd Anne Lagercrantz, själv tidigare krigskorrespondent och krisledare inom TV, varnade för att en försvagning av public service i dagens säkerhetsläge vore oansvarigt:
"Vi förväntas vara beredda att kommunicera med hela befolkningen vid cyberattacker, invasion eller informationskrig – men får samtidigt höra att vi ska göra mindre, billigare, snävare."
Lagercrantz menade också att det tekniska fokuset på "bara ljud eller bara bild" är otidsenligt i en tid där journalistik rör sig över flera plattformar. En ny rapport från SVT visar att över 35 procent av all nyhetskonsumtion sker i blandformer av text, ljud och bild, vilket gör förslaget till en digital tillbakagång.
Liberal splittring och oppositionens moteld
Liberalerna befinner sig i en allt mer besvärlig sits. Samtidigt som förre partiledaren Johan Pehrson i Almedalen sade att han står upp för ett starkt public service, har flera liberala riksdagsledamöter enligt källor till Dagens Media uttryckt oro över att "kompromisserna med SD går för långt".
Socialdemokraterna har svarat med att tillsätta en särskild public service-grupp som ska följa utvecklingen och föreslå lagförändringar för stärkt oberoende. Kulturpolitiska talespersonen Lawen Redar (S) sade i Visby:
"Vi kan inte tillåta att en högerregering stänger ned svensk upplysning i demokratins namn. Det är Orwellianskt."
Vad står på spel?
Enligt Nordicom och Reportrar utan gränser har förtroendet för public service i Sverige länge varit bland det högsta i världen. Men förtroendet har börjat vackla. I en Novus-undersökning från juni 2025 svarade bara 52 % av befolkningen att de har högt förtroende för SVT, en nedgång från 63 % året innan.
Detta ses som ett resultat av:
Politisk kampanjjournalistik mot SVT/SR i vissa medier
Polarisering kring "vänstervridning" i rapporteringen
Bristande finansiering i förhållande till uppdragets växande omfattning
Slutsats: En demokratisk kraftmätning
Public service-frågan har gått från teknisk mediepolitik till ideologisk kampzon. Regeringens förslag har blivit ett lackmustest för hur långt marknadslogik och politisk kontroll ska få påverka fria medier. Kritiker menar att vad som nu sker är en normalisering av en svensk variant av medieautokrati, där oberoende journalistik pressas tillbaka under retorik om effektivitet, neutralitet och kostnadsansvar.
Almedalen 2025 har därmed inte bara handlat om framtidens nyheter – utan om nyheternas framtid.
Kent Vallén, obotlig socialdemokrat