Politik som fungerar – vilka partier vill egentligen minska arbetslösheten?

Så här påverkar partiernas politik arbetslösheten

Vilka partier vill egentligen minska arbetslösheten – på riktigt?

Vi har jämfört partiernas politik med hjälp av en förenklad modell. Resultatet?

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politik skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten mest – från över 22 % till 17,5 %.

De vill investera i utbildningar mot bristyrken, praktikplatser, extratjänster och offentliga instegsjobb.

Det är riktiga verktyg för riktiga jobb.

I kontrast skulle övriga riksdagspartiers politik (sänkt skatt, bidragstak, aktiveringskrav etc) bara ge marginella effekter – ofta under 0,5 procentenheter.

 Parti.                   Simulerad total arbetslöshet.       Simulerad ungdomsarbetslöshet

Moderaterna.                      9,0â%.                                21,7%   

Liberalerna.                         9,1â%.                                21,8%

Kristdemokraterna.         9,2â%.                                21,8%

Sverigedemokraterna.    9,1â%.                                 21,8%

Centerpartiet.                     9,2â%.                                21,8%

De borgerliga partiernas politik bygger främst på förändrade incitament, lägre skatter och mer kontroll av arbetslösa – snarare än att faktiskt skapa förutsättningar för jobb. Det ger i bästa fall marginella resultat.

Slutsats

Om målet är att minska arbetslösheten – särskilt bland unga – är det dags att åter fokusera på investeringar i kompetens, riktade jobbinsatser och aktiva arbetsmarknadsprogram. Politiken måste inte bara tala om att människor ska arbeta. Den måste också ge människor möjligheter att få ett jobb.

Fakta om beräkningsmodellen

Beräkningarna är baserade på offentliga politiska förslag och forskning från bl.a. IFAU, SCB och Arbetsförmedlingen. Vi har gjort en förenklad simulering av den möjliga effekten på arbetslösheten 3–5 år efter att respektive partis politik genomförts fullt ut.
 Vi har uppskattat effekter i procentenheter för:

• Total arbetslöshet (utgångspunkt: 9,4 %)
• Ungdomsarbetslöshet (utgångspunkt: 22,0 %)

Exempel:
Investeringar i utbildning/praktik (S+V): -0,7 till -1,0 %-enheter
Statliga jobbprogram (V): -1,0 %-enheter
Skatte- och bidragsreformer (M, L, KD, SD, C): -0,2 till -0,4 %-enheter
Modellen är kvalitativ och avrundad för att visa relativa skillnader, inte exakta prognoser.