Nyheter i korthet…
Ukraina / Ryssland
Trump–Putin-möte i Alaska 15 augusti
Donald Trump har bekräftat att han träffar Vladimir Putin nästa fredag i Alaska. Förhandlingarna förs på egen hand, utan att Ukraina är direkt representerat. Enligt Politico och Reuters ska Trump ha tagit Putins senaste vapenviljeförslag – som inkluderar att Ukraina avstår Krim och Donbas – vidare till europeiska ledare. Det är fortfarande oklart vilka länder som skulle stödja en sådan lösning, men källor inom EU uppger att det finns splittring mellan dem som vill avsluta kriget snabbt och dem som menar att en territoriell uppdelning vore en farlig eftergift till Ryssland.
Europeiska reaktioner
Polens premiärminister Donald Tusk sade i går kväll att en "frysning" av konflikten kan vara nära, men underströk att den måste ske på Ukrainas villkor och med västlig enighet. Han antydde också att vissa länder redan sonderar former för att säkra en temporär vapenvila, snarare än en slutlig fred.
Ukrainska reaktioner
President Zelenskyj har ännu inte offentligt kommenterat mötet, men tidigare uttalanden gör klart att han motsätter sig varje fredsplan som innebär att Ukraina avstår territorium. Att Kiev inte är inbjudet till samtalen i Alaska väcker stark oro i ukrainska medier. Samtidigt har ukrainska obligationer stigit kraftigt i värde på marknaden, drivet av investerarförhoppningar om ett slut på striderna.
Symbolisk begravning i Kiev
Journalisten Viktoria Roshchyna, som dog i rysk fångenskap, begravdes i går. Flera internationella medieorganisationer uppmanar nu till frigivning av alla journalister som hålls av Ryssland, något som Ukraina anser bör lyftas som krav i alla kommande förhandlingar.
Internationell politik
Lukashenkos roll
En Time-granskning visar att Belarus president Alexander Lukashenko agerat mellanhand mellan Trump och Putin. Minsk har varit plats för hemliga meddelanden och diskreta möten, något som väcker frågor om vilken roll Belarus kan spela i en eventuell fredsprocess och om det innebär att vissa delar av väst stängs ute. För EU:s del innebär detta en risk att förhandlingarna glider bort från den gemensamma linje som hittills gällt – full respekt för Ukrainas territoriella integritet.
Asien – Thailand/Kambodja
Inga större händelser under natten, men mindre diplomatiska kontakter pågår kring gränsfrågan. Båda sidor har signalerat att man vill undvika upptrappning, men inga konkreta framsteg rapporteras.
Svensk inrikespolitik & ekonomi
Industriproduktionen kraftigt upp
Svensk industri ökade produktionen med 12,8 % i juni jämfört med samma månad 2024. Uppgången gäller särskilt fordons- och maskintillverkning. Det är en kraftig vändning från den mer stillastående utvecklingen i maj och kan ge visst stöd till BNP-siffrorna framöver.
Prognosen för 2025 sänks ändå
Trots den starka junimånaden justerar regeringen ner tillväxtprognosen för 2025 till 0,9 %. Osäkerheten i omvärlden – inklusive utvecklingen i Ukraina – anges som en orsak. Prognosen för 2026 är mer positiv, men bygger på antaganden om fortsatt hög industriproduktion och stark export.
Militärt stöd till Ukraina
Sverige, Norge och Danmark meddelade tidigare i veckan att de tillsammans bidrar med motsvarande 500 miljoner dollar till ett NATO-program som ska leverera amerikanska luftförsvarssystem till Ukraina. Detta ses som en markering om fortsatt stöd även i ett läge där USA:s ledarskap kring kriget kan förändras efter mötet i Alaska.
Analys
Läget i Ukraina-frågan går snabbt mot ett potentiellt avgörande. De diplomatiska aktiviteterna pekar på en vilja från USA och Ryssland att åtminstone frysa konflikten, men västvärlden riskerar att splittras om Ukraina stängs ute. För Sverige blir detta en känslig balansgång: fortsatt militärt stöd till Kiev, men också att värna om europeisk enighet och folkrättsliga principer. Samtidigt kan industrins uppsving ge regeringen kortsiktigt andrum, men ekonomin är fortsatt sårbar för chocker från omvärlden.