Nya hot i gammal konflikt – när Trump och Putin höjer insatserna
Det politiska spelet kring Ukraina har återigen skruvats upp till en farlig nivå. Under helgen varnade Kreml för "dramatiska konsekvenser" om USA levererar Tomahawk-missiler till Ukraina – medan Donald Trump svarade med ett eget, förtäckt hot mot Vladimir Putin.
"Om kriget inte avslutas kan vi mycket väl göra det", sade Trump till reportrar ombord på Air Force One. Orden tolkas i Washington som ett sätt att sätta press – men också som en markering om att USA:s tålamod med Ryssland är på väg att ta slut.
Kreml trappar upp retoriken
Den ryska reaktionen lät inte vänta på sig. Kremls talesperson Dmitrij Peskov beskrev situationen som "ytterst dramatisk" och hävdade att leverans av Tomahawk-missiler skulle innebära att USA kliver in i kriget "med båda fötterna". Han påstod även att vissa versioner av missilerna kan bära kärnstridsspetsar – en formulering uppenbart vald för att skapa maximal oro.
Men det är också en del av Rysslands klassiska strategi: att förvandla varje steg i västlig militär hjälp till Ukraina till ett existentiellt hot. Budskapet är riktat lika mycket till den amerikanska opinionen som till Ukraina – för att skrämma bort stödet.
Trump spelar på osäkerhet
Donald Trump å sin sida talar i välbekanta dubbla tongångar. Han säger "vi kanske gör det, vi kanske inte gör det" – en typisk formulering för att både hota och avvakta. Det är svårt att veta om han verkligen överväger en leverans av Tomahawks eller om uttalandet mest är en del av hans förhandlingsretorik.
För Trump handlar utrikespolitiken i grunden om image och inflytande. Han vill framstå som den ende som kan tala direkt med Putin och samtidigt hålla västvärlden i osäkerhet. Hans uttalande är därför både en varning till Ryssland – och ett budskap till NATO: att allt står och faller med honom.
En farlig balansgång
Samtidigt befinner sig Ukraina i en situation där varje signal från Washington väger tungt. Ett besked om Tomahawk-leveranser skulle stärka Kiev militärt men också riskera att dra in konflikten i en ny fas – en där Ryssland känner sig tvingat att svara asymmetriskt, till exempel med cyberangrepp eller nya offensiver mot civila mål.
För Europa, och för Sverige, är utvecklingen direkt oroande. Den militära och politiska instabiliteten ökar snabbt, och den ryska störningen av GPS-signaler i södra Sverige den senaste veckan visar hur Moskva gärna flyttar konfliktytan när det passar.
Slutsats
Det som nu sker är ännu ett bevis på att kriget i Ukraina inte längre är ett regionalt krig – det är en global maktkamp där varje ord vägs som ett vapen.
Kreml hotar med kärnvapnens skugga, Trump svarar med hotfulla antydningar om amerikansk kraft.
I mitten står Ukraina – och en europeisk säkerhetsordning som allt mer liknar ett schackparti där ingen längre har råd att förlora.