Genève i fokus: Nya fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland – men vad kan vi förvänta oss?

I morgon, onsdag den 24 juli, ska representanter för Ukraina och Ryssland mötas i Genève för en ny omgång fredssamtal – tillsammans med USA och Turkiet. Mötet sker mot bakgrund av att kriget fortsätter att slita sönder Ukraina, samtidigt som världssamfundet försöker hitta en väg ut ur dödläget.

Varför är Genève viktigt?

Schweiz har länge varit en plats för internationella förhandlingar. Landet uppfattas som neutralt, vilket gör det lättare för båda sidor att mötas. Här har man förhoppningar om att kunna ta små steg mot fred – eller åtminstone mot någon form av vapenvila.

Tidigare försök i Istanbul gav inga resultat, men nu finns förhoppningar om att parterna kanske kan enas om mindre, konkreta frågor: som utväxling av krigsfångar, humanitära korridorer eller skydd av kärnkraftverk.

Vad vill parterna?

• Ukraina, med president Zelenskyj i spetsen, har sagt att man är redo för förhandlingar – men att vissa saker inte är förhandlingsbara, till exempel landets gränser.

• Ryssland vill gärna fortsätta kontrollera de områden man ockuperat i östra och södra Ukraina. Det gör det svårt att hitta gemensamma lösningar.

• USA är starkt inblandat – både genom Bidenadministrationen som fortsatt stödjer Ukraina, och genom Donald Trumps "50-dagarsultimatum" till Ryssland, där han lovar en lösning om han vinner valet i november.

• Turkiet fungerar som medlare, men har haft svårt att balansera mellan parterna hittills.

Vad kan komma ut av mötet?

Ingen väntar sig ett fredsavtal – inte ännu. Men det finns tre möjliga resultat:

1. Samtalen bryter helt samman, och kriget fortsätter som tidigare.

2. Samtalen leder till nya överenskommelser om humanitära frågor – som fångutväxling, skydd av civila eller elförsörjning.

3. Ett större genombrott, där man kanske börjar tala om hur framtiden för ockuperade områden ska se ut. Det är dock mindre troligt i nuläget.

Vad betyder detta för världen – och för oss?

Det här mötet är en del av en större geopolitisk rörelse. Kriget i Ukraina påverkar hela Europa – energipriser, matförsörjning och säkerhetspolitik. Att samtal ens hålls är en signal om att dörren inte är helt stängd.

Men det är också ett spel med höga insatser. Varje misslyckat möte riskerar att spä på misstron – och i värsta fall öka våldet.

Slutsats: Hopp, men inga illusioner

Vi ska vara realistiska: samtalen i Genève är viktiga, men det krävs mycket mer för att stoppa kriget. Just nu handlar det mest om att hålla dörrarna öppna. Ändå är varje steg mot dialog bättre än fortsatt tystnad – och för Ukraina är varje dag utan bombningar en vinst i sig.