Netanyahu beordrar nya attacker mot Gaza – vapenvilan på väg att falla samman

När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på tisdagen gav order om "omedelbara och kraftfulla" militära angrepp mot Gaza var det en tydlig signal: vapenvilan som gällt sedan början av oktober håller på att rämna. Den israeliska regeringen hävdar att Hamas brutit mot avtalet genom att överlämna kvarlevor som inte tillhörde någon av de gisslan som angivits i avtalet, något Netanyahu kallade "ett brott mot varje moralisk och juridisk gräns".

Bakgrunden är en tilltagande misstro mellan parterna. Under de senaste veckorna har både israeliska och palestinska källor rapporterat mindre sammanstötningar, men utan officiell eskalation. Nu har den linjen övergetts. Den israeliska militären förbereder nya flyganfall, medan Hamas påstår att det är Israel som brutit vapenvilan genom tidigare riktade attacker mot Gazas norra delar.

Vapenvilan i praktiken död

Den vapenvila som förhandlades fram med hjälp av Qatar och Egypten i början av oktober har redan varit bräcklig. Den innebar löften om fortsatt humanitär tillgång till Gaza och utväxling av kvarlevor av gisslan. Men utan ett robust övervakningssystem och utan internationella observatörer på marken blev den i praktiken beroende av ömsesidigt förtroende – något som nu helt saknas.

Netanyahus order markerar att Israel inte längre anser sig bunden av de begränsningar vapenvilan inneburit. Formuleringen "omedelbara och kraftfulla" är avsedd att sända signaler både inåt och utåt: till den israeliska opinionen, där regeringen pressas hårt av krav på handlingskraft, och till Hamas, som ska påminnas om Israels militära överlägsenhet.

Men i praktiken riskerar beslutet att dra regionen djupare in i ett nytt våldsspiraltillstånd – just det som vapenvilan skulle undvika.

Humanitär katastrof utan andrum

FN:s humanitära organ beskriver redan nu en situation där Gaza "befinner sig på gränsen till total kollaps". Över 30 000 döda sedan krigsutbrottet, brist på mediciner, och en sjukvård som i stora delar fungerar i tält och ruinrester. Varje nytt anfall, oavsett precision, innebär att fler civila skadas eller dör.

FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA) rapporterar dessutom att hjälpkonvojer stoppas allt oftare av säkerhetskontroller och strider längs vägarna, vilket gör att livsnödvändiga varor inte når fram. UNICEF varnade redan förra veckan för att "ett barn i Gaza dör av undernäring eller sjukdom var tionde minut".

Att i det läget inleda "kraftfulla" attacker är inte bara militärt riskabelt – det är humanitärt katastrofalt.

Internationell oro och diplomatiskt spel

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Vita huset uppmanade på tisdagsmorgonen Israel att visa "återhållsamhet och proportionalitet", men Netanyahu har i flera tal under hösten markerat att Israel "inte söker godkännande" från omvärlden för att skydda sin säkerhet.

EU-kommissionen uttrycker oro för att en ny offensiv kan sabotera det lilla som återstår av fredsdialogen, medan FN:s generalsekreterare Antonio Guterres kallat beslutet "djupt oroande". Arabförbundet varnar samtidigt för att nya israeliska attacker "kan tända hela regionen".

Särskilt känsligt är att Hizbollah i Libanon och proiranska grupper i Syrien återigen ökar sin aktivitet. Det väcker farhågor för att konflikten kan sprida sig – precis som under de värsta månaderna 2024.

Netanyahus vägval: militär styrka framför diplomati

För Netanyahu handlar beslutet också om inrikespolitik. Hans regering vilar på en koalition av höger- och ultranationalistiska partier som länge drivit linjen att vapenvilan varit ett strategiskt misstag. Inhemska protester mot regeringens hantering av gisslanfrågan och korruptionsanklagelserna mot Netanyahu själv har ökat trycket.

Att nu framstå som handlingskraftig kan stärka hans position – men till priset av att den redan sköra freden rasar samman. Den politiska vinsten riskerar att bli en moralisk och humanitär katastrof.

Svensk reaktion: krav på återhållsamhet och folkrät

"Det är avgörande att civila skyddas och att humanitär hjälp når fram. Inga brott mot folkrätten kan accepteras – oavsett av vem de begås," sade Hallengren i ett skriftligt uttalande på tisdagen.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson underströk i en intervju med SVT:

"Det är djupt oroande att vi ser ännu en upptrappning. Det internationella samfundet måste stå upp för folkrätten och för skyddet av civila. Det som nu sker riskerar att förstöra varje möjlighet till en varaktig fred."

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling krävde att regeringen "tydligt markerar mot fortsatta bombningar av civila mål och verkar för internationella sanktioner om brott mot folkrätten begås".

Miljöpartiet framhöll att Sverige måste "agera aktivt inom EU för humanitära korridorer och stopp för export av vapen till parter i konflikten".

Sammantaget märks en växande frustration i den svenska debatten – över att omvärlden ännu inte lyckas tvinga fram ett hållbart eldupphör. Sverige, som nyss återtagit en aktiv roll i FN:s människorättsarbete, har nu en möjlighet att påverka – om regeringen vågar använda sin röst.

Faktaruta

Källor:

– Times of Israel, 28 okt 2025: Netanyahu orders "immediate and powerful strikes on Gaza"

– Sky News, 28 okt 2025: Israeli PM orders military to carry out strikes

– Al Jazeera Liveblog, 28 okt 2025: Israel accused of breaking Gaza ceasefire 125 times

– UN OCHA, Humanitarian Situation Update, 27–28 okt 2025

– Reuters, 28 okt 2025: Reports on renewed hostilities and diplomatic reactions

– UNICEF, Press Release, 26 okt 2025

– SVT Nyheter och DN.se, 28 okt 2025: svenska reaktioner och uttalanden från partiledare