Nej – svenska fångar ska inte skickas till Estland eller någon annanstans

Det är svårt att tänka sig en mer orimlig idé än att outsourca svensk kriminalvård till andra länder. Ändå är det just detta som regeringen nu driver på för – och Socialdemokraterna överväger att delta i upplägget. Men i en socialdemokratisk kontext rimmar det här illa, väldigt illa.

Kriminalvården är en del av vårt rättsväsende, en grundläggande del av samhällskontraktet. Straff ska avtjänas i Sverige, under svenska lagar, med svenska rättsprinciper och med en svensk rehabiliteringsmodell. Allt annat riskerar att förvandla fängelsestraffet till en anonymiserad förvaringslösning där rättssäkerhet och återanpassning får stryka på foten.

Regeringen försöker lösa ett kapacitetsproblem genom att exportera människor – snarare än att bygga en hållbar kriminalvård. Men socialdemokratin har aldrig handlat om att abdikera från ansvar. Vi har alltid stått för att staten ska ta sitt ansvar, att samhällets kärnfunktioner inte ska privatiseras, kommersialiseras eller outsourcas. Varför då göra just det när det gäller straffsystemet, en av de mest känsliga delarna av samhällskontraktet?

Att Teresa Carvalho och S-ledningen nu reser till Estland för att "undersöka" alternativet må låta pragmatiskt, men risken är uppenbar: att partiet dras in i Tidöpartiernas logik och gör sig medansvarigt för ett hafsigt nödlösningsprojekt. Om S säger ja är det ett principiellt skifte som sänder fel signaler – både om synen på rättsstaten och om vår egen identitet.

Vi vet dessutom att kriminalvården redan idag har stora problem med att rekrytera personal, erbjuda behandlingar och säkra en fungerande återanpassning. Att flytta fångar utomlands löser inte dessa problem – det flyttar bara dem utom synhåll. För de intagna innebär det avskurna familjeband, försvårad rehabilitering och i förlängningen en större risk för återfall i brott.

Socialdemokratin är byggd på idén om ansvar. Vi tar ansvar för välfärden, för arbetsmarknaden, för tryggheten. Då måste vi också ta ansvar för kriminalvården – och det gör man inte genom att skicka svenska medborgare till ett estniskt Tartufängelse.

Det finns bara en hederlig socialdemokratisk hållning i den här frågan: ett tydligt nej. Vi ska inte stödja regeringens experiment med att exportera straff. Vi ska i stället driva på för fler anstaltsplatser i Sverige, för bättre villkor för kriminalvårdens personal och för en rättspolitik som kombinerar trygghet med rättssäkerhet.

Allt annat vore att ge upp just det som gör socialdemokratin trovärdig: viljan att bygga ett samhälle som håller ihop – också när det gäller straffen.