NATO skärper tonen mot ryska luftrumskränkningar

Under de senaste veckorna har flera Natoländer utsatts för ryska luftrumskränkningar. I Polen har självmordsdrönare tagit sig in över gränsen, och i Estland flög tre ryska MiG-31 in i landets luftrum nära Vaindlooön. Intrånget varade i omkring tolv minuter innan planen eskorterades bort av italienska F-35 inom ramen för NATO:s Baltic Air Policing.

Händelserna har väckt stark oro. Både Polen och Estland har därför begärt konsultationer enligt artikel 4 i NATO-fördraget, som ger medlemsländer rätt att kalla till samråd vid hot mot säkerhet och territoriell integritet. Efter det senaste mötet i Nordatlantiska rådet gick försvarsalliansen ut med ett skarpt uttalande: "Ryssland bär fullt ansvar för de här handlingarna, som är eskalerande, riskerar missförstånd och riskerar liv. De måste upphöra."

Sverige, som nu är fullvärdig medlem i NATO, deltog aktivt i insatsen över Estland. Svenska Jas Gripen-plan var bland dem som mötte de ryska stridsflygen. Regeringen har samtidigt markerat att svensk lagstiftning ger mandat att använda vapen mot kränkningar av svenskt luftrum om situationen kräver det.

Framåt står NATO inför flera vägval. En möjlighet är att stärka beredskapen med tätare patrullering längs östflanken. En annan är att skärpa reglerna för hur luftrumskränkningar ska hanteras, till exempel att drönare eller flygplan som inte följer internationella regler kan skjutas ner. Det finns också en växande diskussion om att ta tillvara Ukrainas erfarenheter av drönarförsvar för att bygga upp en gemensam "drönarmur" mot framtida hot.

Samtidigt finns en tydlig medvetenhet om riskerna. Att skjuta ner ett ryskt plan skulle kunna förvandla en provokation till en internationell kris. Därför bedömer många experter att NATO kommer att fortsätta kombinera kraftfulla markeringar med försiktighet för att undvika direkt konfrontation.

Sammanfattningsvis befinner sig NATO i en känslig balansgång. Alliansen måste visa beslutsamhet och försvara medlemsländernas gränser, men utan att oavsiktligt dras in i en större konflikt. För Sverige innebär utvecklingen att landet redan nu är en del av frontlinjen i ett allt mer spänt säkerhetsläge kring Östersjön.