När världshandeln skälver – Trumps tullar hotar global stabilitet
Den 1 augusti 2025 markerar inte bara början på en ny månad, utan även på något betydligt allvarligare: en ny fas i den globala ekonomiska turbulensen. Donald Trumps så kallade "tulldeadline" är här – och med den införs generella tullar mot EU och ytterligare 68 länder. Bland varorna märks koppar, stål, elektronikkomponenter och konsumentprodukter. Den förre presidenten, och nuvarande republikanske kandidaten, verkar återigen använda internationell handel som ett maktmedel i sin politiska verktygslåda.
SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist beskrev beskedet till TT som ett "virrvarr av tullsatser, pauser och undantag" – men det är långt ifrån godtyckligt. Det här är en kalkylerad provokation. Syftet är att tvinga USA:s handelspartners till eftergifter och att samtidigt positionera Trump som USA:s starke man inför det kommande valet. Men priset för detta politiska utspel riskerar att bli skyhögt – både för världsekonomin och för Sverige.
Alla förlorar på ett tullkrig
Handel är inte ett nollsummespel. När Trump slår mot export från Europa, Asien och Latinamerika, slår han i praktiken också mot amerikanska konsumenter och industriföretag. Råvarupriser rasar – som fallet koppar – medan leveranskedjorna skälver. Det påverkar allt från svenska gruvbolag till kinesiska elbilstillverkare, amerikanska byggentreprenörer och brasilianska jordbruksexportörer. Förtroendet för långsiktiga investeringar minskar. Den globala handeln blir oförutsägbar, vilket redan leder till panik i vissa branschsegment.
Bergqvist kallar det en "permanent skada för världsekonomin". Det är ett tungt ordval, men ett befogat sådant. När världsledande ekonomier inte längre kan lita på varandra som handelspartners, blir det dyrare att producera, transportera och sälja – särskilt för små och medelstora företag som inte har marginaler att absorbera tullsmällar.
Sverige är inte skyddat
För Sveriges del är riskerna påtagliga. Vi är ett av världens mest exportberoende länder. Vår välfärd, våra jobb och våra framtidsinvesteringar bygger på att svenska företag kan konkurrera globalt – med teknik, innovation och stabil leverans. När USA börjar skjuta sönder spelreglerna med tullar och hot om vidare åtgärder, undermineras vår förmåga att delta i det globala ekonomiska systemet på lika villkor.
Enligt flera bedömare kan detta leda till neddragningar hos svenska industriföretag. Det handlar inte bara om Volvo eller ABB – utan också om underleverantörer, transportföretag och tjänstebolag i hela landet. Trycket ökar på regeringen att hantera en ny, mycket mer instabil handelsordning. Men vad händer när den marknadsliberala logiken krackelerar?
Handelskrig som maktpolitik
Det kanske mest oroande är att Trumps tullstrategi inte primärt är ekonomisk, utan politisk. Genom att hota med ekonomisk skada – eller direkt utpressning, som flera ekonomer kallar det – försöker han tvinga EU och andra länder till bilaterala eftergifter. Detta underminerar WTO:s regelverk, sätter multilateralism på paus och riskerar att permanent försvaga de institutioner som efter andra världskriget byggts upp för att garantera fred och stabilitet genom samarbete.
Ett nytt handelskrig – särskilt om det är USA som leder det – kan bli början på en djupare fragmentering av den globala ordningen. Då är det inte bara importpriserna som stiger. Då följer osäkerhet, nationalism, protektionism – och till slut minskad tillväxt och ökade motsättningar.
Vad måste göras?
Sverige och EU måste svara – men inte med samma mynt. Det behövs en återetablering av internationella spelregler för handel, kanske genom att modernisera WTO, kanske genom nya koalitioner av länder som vill försvara fri och rättvis handel. Samtidigt måste vi börja investera i robustare infrastruktur och produktionskedjor i Europa. Vi behöver minska beroendet av godtycklig amerikansk handelspolitik – utan att själva stänga våra gränser.
Världshandeln är ingen naturlag. Den är ett resultat av politiska beslut. Och just nu fattas några av de farligaste besluten på länge. Det är dags att vi tar hotet på allvar – innan det är för sent.