När hån blir strategi – och trovärdigheten får betala priset
Det finns politiska utspel som väcker debatt.
Och så finns det utspel som verkar vara skapade för att väcka ilska. Moderaternas publicering på första maj tillhör den senare kategorin.
En bild på statsminister Ulf Kristersson och finansminister Elisabeth Svantesson, sittande med glass i handen, ackompanjerad av texten: "Känslan när det är fredag, 23 grader, ledigt och du inte behöver gå i något tåg."
Budskapet var knappast svårt att förstå. Det var ingen slumpmässig fredagsbild. Det var ett medvetet stick riktat mot första maj, arbetarrörelsens viktigaste symboldag – en dag som för generationer av löntagare handlat om rätten till arbete, rimliga villkor, semester, pensioner och trygghet.
Moderaterna visste exakt vad de gjorde.
I dagens politiska kommunikation handlar mycket om att skapa reaktioner. Upprördhet ger klick. Konflikt ger spridning. Ett hån mot politiska motståndares traditioner kan snabbt mobilisera de egna väljarna. Det är en strategi vi ser allt oftare – även i svensk politik.
Men det som kanske är mest anmärkningsvärt är vad som kom efteråt.
När statsministern fick frågor om bilden försvarade han budskapet. Men sedan visade det sig att bilden inte ens var tagen den första maj. Den kom från ett helt annat sammanhang, flera år tidigare.
Plötsligt handlade det inte bara om politisk provokation. Det började också handla om trovärdighet.
För om man använder en gammal bild för att skapa intrycket av ett aktuellt ögonblick, samtidigt som man driver med andra människors traditioner – vad säger det egentligen om omdömet bakom kommunikationen?
Det här är större än en glassbild på sociala medier. Det handlar om synen på politiskt ledarskap.
Sverige står inför stora utmaningar: hushåll pressas ekonomiskt, arbetslösheten oroar många familjer, välfärden skriker efter resurser och klimatutmaningarna försvinner inte för att solen skiner. I det läget väljer landets statsminister att delta i ett kommunikationsupplägg som många uppfattade som hånfullt – och som dessutom byggde på en bild från ett annat tillfälle.
Man får fråga sig: är det verkligen så här regeringsbärande partier vill använda sitt politiska kapital?