När friskolor slipper lagen blir skolan ojämlik
I Örebro har Nerikes Allehanda visat vad många anat länge: flera friskolegymnasier saknar bibliotekarier – trots att lagen kräver det. Bakom skolornas putsade fasader finns inga bibliotekarier som vägleder elever i läsning, källkritik och informationssökning. Samtidigt kämpar de kommunala skolorna för att följa varje regel, ofta med mindre resurser.
Det är en bild av ett skolsystem som tappat kompassen.
När lagar gäller olika beroende på vem som driver skolan, är det inte längre en likvärdig skola. Det är ett system där vinsten blivit viktigare än uppdraget – och där staten tittar bort.
Kommunala skolor har inget val. De följer lagen, anställer bibliotekarier och gör sitt bästa trots knappa budgetar. Men stora friskolekoncerner, med miljonvinster, verkar kunna strunta i samma regler – utan konsekvenser. Det är som om skolans grundläggande ansvar upphört att gälla så fort aktieutdelningen står på spel.
Och eleverna? De blir de verkliga förlorarna.
För skolbiblioteket är inte bara en hylla med böcker. Det är en mötesplats för tankar, språk och upptäckter. Där får elever hjälp att skilja fakta från åsikt, lära sig söka kunskap och hitta sin egen röst i texten. Att spara in på bibliotekarier är att spara in på själva grunden för lärande.
Att följa lagen ska inte vara en rekommendation – det ska vara ett krav. Regeringen måste nu se till att Skolinspektionen faktiskt agerar när skolor bryter mot skolbibliotekslagen. Lika regler måste gälla för alla, annars förlorar vi både rättvisan och tilltron till hela skolsystemet.
Det började i Örebro. Men det här är inte ett lokalt problem – det är en nationell skandal.
När miljardvinster prioriteras framför bibliotekarier har vi tappat riktningen. Regeringen kan inte längre blunda. Om lagen inte gäller lika för alla, har vi inte längre en likvärdig skola – vi har en marknad. Och på den marknaden är det barnen som förlorar.
